Plattformsvänner. Eller hur var det nu?

Åh vad jag älskar att hjälpa människor! Man får en sån härlig känsla i magen, och kan inte låta bli att le. Ta just nu som exempel. En tjej jag inte hört av på över ett år börjar prata med mig på msn. Hon känner pressen från sista terminen på gymnasiet, och har ett väldigt deppigt meddelande efter sitt namn. Efter lite snack, och efter att hon intygat min snällhet, byter hon ut det sista deppiga mot "men det går nog mot det bättre". Givetvis behöver det inte vara tack vare mig, men det känns gött att tänka så, ergo tänker jag så. Hur som helst så har jag återfått en kontakt, och hon är väldigt sugen på att fortsätta hålla kontakten. New friend ^^

In other news, jag har nu prövat de två mest banbrytande pussel-/plattformsspelen någonsin, och även varvat det första; Portal, och Super Mario Galaxy. Portal, som går ut på att med hjälp av två portaler som leder till varandra, en röd och en blå, ta sig ut ur ett testlaboratorium. Man kan placera de på vilken slät, tillräckligt stor yta som helst, väggar, tak och golv. Gå genom väggen och fall från taket, eller hoppa genom golvet och ut ur väggen på en hylla tio meter upp. Eller varför inte placera den ena portalen i taket och den andra i golvet rakt under. Du faller, och faller, och faller, i en oändlighet. (Man får en bonus om man faller 10 000 meter.) Skitgrymt spel, allt som allt.

Super Mario Galaxy leker med gravitationen istället för portaler. Alla planeter i alla galaxer, hur små de än är (och vi snackar smått här, inte större än en bil i vissa fall) har en egen gravitation. Detsamma gäller för plattformar. Man kan alltså gå under nästan alla plattformar (så länge ett svart hål inte lurar på andra sidan, såna finns det gott om), vilket faktiskt gör att SMG revolutionerar plattformsgenren med sin genialiska uppbyggnad. Att spelet dessutom blandar musik från alla tidigare Mario-spel minskar ju inte heller betyget. Skitgrymt spel, allt som allt, även det.

Nu ska min nygamla vän gå och lägga sig, och jag likaså. En glädjande sak är hur lika varandra vi har upptäckt att vi är. Vi älskar båda att sova, och särskilt på dagen. Dessutom är "mysigt" vårat gemensamma favoritord. Shit asså. Jävligt häftigt vad man kan hitta varandra sådär bara. Nu kommer jag sova gott i natt. Tjoflöjt!