Utan dina andetag

Åh så långsamt tiden går. Det kommer bli en lång vecka. Tiden från kl 10 på lördag till nu känns som en hel vecka i sig. Wish you were here. Jag känner mig mer och mer säker på mina känslor, efter helgens allmänna förvirring. Jag blickar över den närmsta framtiden med ett leende som klyver ansiktet itu.
Jag längtar till efter vattenbaletten ikväll.
Jag längtar till måndagkväll nästa vecka.
Jag längtar till onsdag nästa vecka.
Jag längtar...

Wish you were here.


Så kan jag tillägga att bilbatterier är tunga saker. Väldigt tunga saker. Det blev nå tjall med Carro igår mellan Botte och Åminne, så halvljusautomatiken pajade och batterilampan tändes. Vi kunde inte lista ut vad det var, vi ska ringa till Toyota-stället i Luleå och höra. Jag fick köra till stan idag utan lysen, dock med de i beredskap om jag fick möte. I rondellen vid Garnis slocknade allt, men jag tog mig till min parkering. Hämtade verktygslådan, tog loss batteriet och bar in det. Pappa kommer hit imorron med en laddare så vi kan fixa det. På fredag åker jag nog till Botte och låter Thor undersöka henne, Carro måste ju vara i tipptopp när vi drar till Ötå. =D