Världen är så vacker. Den är så oerhört vacker, om man tar bort alla människor. Jag har varit ute och gått i en timme, runtom Boden, och det var underbart. Jag var flera gånger nästan gråtfärdig över hur vackert gatlyktorna lyste mellan björklöven, eller hur mäktigt de ljusa fläckarna i diset kändes till musiken.
Man tänker ofta att det är en hemsk värld vi lever i, men vid tillfällen såsom detta känner jag hur mäktig och vacker vår värld är. Larger than life. Först av allt naturen, men också diverse konstruktioner, såsom ljus, broar och annat, sen även musiken. Större än allt.
Angående det tidigare inlägget, om den mörka tiden, så finns det en låt som påminner om mina känslor från inlägget. Artisten heter 30 Seconds to Mars och låten heter From Yesterday:
He's a stranger to some and a vision to none
He can never get enough, get enough of the one
For a fortune he'd quit, but it's hard to admit
How it ends and begins, on his face is a map of the world
A map of the world, on his face is a map of the world
A map of the world
From yesterday, it's coming
From yesterday, the fear
From yesterday, it calls him
But he doesn't wanna read the message here
On a mountain he sits, not of gold, but of sin
Through the blood he can learn, see the life that it turn
From a council of one, he'll decide when he's done
With the innocent, on his face is a map of the world
A map of the world, on his face is a map of the world
A map of the world
From yesterday, it's coming
From yesterday, the fear
From yesterday, it calls him
But he doesn't wanna read the message
He doesn't wanna read the message
He doesn't wanna read the message here
On his face is a map of the world
Men så är det inte. För jag är starkare nu, på alla sätt och vis.
Förresten har jag upptäckt att jag följer ett mönster varje gång jag blir ensam en längre period.
Sitter uppe halva/hela natten och spelar, ser film el dyl. med dåligt matintag. Sover antingen halva dan, eller bara det som återstår av natten. Spelar och ser film. Gör något nyttigt. Äter ordentligt. Går ut på långpromenad och tänker på det vackra i världen.
Saken är att det var två år sedan sist jag gjorde det, sist jag var ensam lite längre. Visst har jag och Malin varit ifrån varandra längre perioder, men då har jag inte varit så här ledig. Hur som helst, nu ska jag dricka varm choklad och kanske se film. Jag har tidigare sett Cube Zero och The Deaths of Ian Stone. Skriver nog om dem senare.
26 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vaddå "skriver om det sen"? Du har inte uppdaterat din blogg på skitlänge. Det måste det bli ändring på!
Skriv, männska. Skriv! ;)
Skicka en kommentar