Psycho Groupie Cocaine Crazy

Idag är tredje dagen utan anti-depressiva. Som sagt fick jag slut i söndags, jag hade bara halva dygnsdosen kvar då. Nu har jag varit på apoteket och köpt nya, äntligen. Nu i en praktiskt liten burk. Dessutom är jag tillbaka på Merck igen. Mitt första recept gav mig Citalopram Merck, det andra Citalopram Hexal, och mitt tredje, det här, blev Merck.
Redan i måndags kände jag effekten av en halv dos, och igår samt idag har verkligen varit omtumlande. Halvt bipolär har jag typ varit. Från deprimerad till nästan hypomanisk, fram och tillbaka. Det intressanta är att även biverkningarna (eller -en, för det är bara en jag märker av) upphörde blixtsnabbt likaså. Idag lyckades sjag stabilisera mig någorlunda, vilket kanske håller sig, men varför chansa? Jag lider inte av medicinen, och biverkningarna är inget problem längre.
På apoteket iallafall, så blev jag behandlad på ett sätt som jag inte riktigt uppskattade. Snälla nån, jag är deprimerad, inte förvirrat psykotisk. Första kvinnan; "jag lägger receptet i påsen". Mm, jag ser det, jag står rakt framför dig pucko. Kvinnan i kassan, "så lägger vi kvittona i påsen också", och sen fick hon som sträcka sin hand runt min hand som höll i påsen liggande på disken, och på ett besvärligt sätt stoppa in kvittona i den. Liksom, jag är en deprimerad 18-åring, inte en senildement 88-åring. Åååghh...

Ikväll ska jag snygga till bilderna jag tog på Revyernas Revy, förminska dem, och sen försöka skicka till revyerna i Kiruna, Överkalix, Malmberget, Ersnäs och Kallax. Coolt. Och så ska jag sms:a Ida från Kiruna. Precis. Jaa. Jajemän. Schjuuuu...

Åååhhh vad dansen är kuuuul!!! Längtar till uppvisningen om ett halvår. ^^