Same shit, different day...

"Helvete" tänkte Martin när han insåg att den musik han lyssnat så mycket på faktiskt är en hel del emo-musik. Nånting jag verkligen saknar är en glad och kärleksfylld metal-låt. Jag menar, det har alla känslor förutom just glädje! Why, oh why? Den som passar bäst är väl Rammsteins "Amour", men den slutar ändå med fyra upprepningar av "Bitte bitte, gibt mir Gift!" - "Snälla snälla, ge mig gift"...

I feel tainted. Jag har svept en hel 33cl burk Premier cola. Jag har druckit cola tre gånger under ett års tid, varav två av gångerna jag bara smuttade på det. My stomach is in an uproar.
Jag vet inte, det bara känns så... tomt... i huvudet. Det är inte tomt i hjärtat längre, som förut, nej nu är det något annat. Ljuset och mörkret sliter starkare än någonsin, så det blir bara tomt. Likgiltigt. Det är inte riktigt behagligt, om jag säger så, men så vitt jag vet finns det inget att göra. Aaauugh, jag gillar inte att delar ur NIN-låtar ibland beskriver mig. Jag känner mig så emo, och det vill vi ju inte.

"Sister sister oh so fair, why is there blood all over your hair?"
Såg What ever happened to Baby Jane? idag. Den var riktigt bra, helt klart sevärd om man gillar gamla filmer, den är väl ca 40 år gammal tror jag. Skrämmande, psykotisk, bisarr.

Nu kommer jag inte på något mer att skriva. Ska bara ringa syrran och höra om hon hört med Victoria ifall Charissa kan få skjuts hem till Boden från Harads på lördag kväll. Ååååååhhhh vad jag längtar till lördag!!! Jag skulle kunna ge upp hela sportlovet för lördag! Snart så. Snart är det dags....