OH MY GOD I MISSED YESTERDAY.
Förlåt, jag blandade ihop dagarna och satt på ett tåg hela kvällen igår (och natten). Så ingen örgasm den här veckan. *sad face*
Men en godsak ska vi nog klämma fram! Det blir Youtube. (Igen, va? Jag borde surfa på fler ställen än Youtube.) Jag vill presentera CorridorDigital; två ashäftiga snubbar, Sam och Niko, som gör like ashäftiga specialeffektsfyllda videor. De är mästare kort sagt. Kolla in några videor, t ex Graphic Violence och MINECRAFT: The Last Minecart, och förundras.
Det mesta är hjälpvidor till andra som vill hålla på med specialeffekter, men det lär komma fler awesome saker från dem framöver; ny video varannan vecka!
8 mars 2011
4 mars 2011
Ett syfte, ett mål, en mening, en vad-som-helst
Vad vill jag göra?
Bra fråga. Den kan tolkas på många sätt. Vad vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag göra med problem jag stöter på? Vad vill jag göra på fritiden? Vad vill jag göra?
Jag har många saker jag vill göra, i det här fallet kopplade till hobbyverksamhet. Jag vill kalla det hobby, det jag gör i Studio Wiklunds namn. Som det är nu gör jag några bilder ibland (men använder mest gamla bilder för stunden), skriver lite på någon text ibland, sparar till en ny dator så jag kan klippa ihop det filmmaterial jag har sen i höst.
Jag vill bygga ut det. Jag vill utveckla mina metoder för att nå ut till människor och, förhoppningsvis, underhålla dem. Jag fotar och photoshoppar delvis för att nå en grad av självuppnåelse, men lika mycket för att visa medmänniskor något vackert och väcka en känsla inom dem. Samma sak med det jag skriver, med det jag filmar, med allt jag skapar. Om det så är skratt, ilska, sorg eller rädsla spelar ingen roll. Jag vill ge allt till världen.
Den här bloggen startade jag som ett medel till att utmana mig själv och slipa på färdigheten att underhålla och ändå vara mig själv. En färdighet jag inte räknar till mina bästa. Jag är en skådespelare, och roar (eller oroar) bäst när jag låtsas vara någon annan. Dock har jag inspirerats kraftigt av människor som Craig Benzine (wheezy waiter) och Ray William Johnson. Jag vill göra det de gör, nämligen underhålla tusentals människor världen över. Och man måste börja någonstans. (Med startade bloggen menar jag i dess nuvarande form. Det jag skrivit under tidigare år genomgår en arkiveringsprocess.)
Och om du som läser (med 99% sannolikhet känner jag dig personligen, min läsarkrets är ganska liten) tycker att det jag skriver här är på något vis underhållande, om så bara en enda dag i veckan roar dig, så sprid bloggen vidare för all del. Någon annan kanske hittar ett tema de gillar, och kanske visar den för ytterligare människor osv. Ju fler läsare desto mer energi får man och kan göra ännu fler och roligare saker. Dessutom, kom med idéer! Det är det internet är till för; att utbyta idéer och tankar. Man kan inte utvecklas på egen hand. Maila mig, skriv på facebook, eller kommentera. Hör av dig. Det är dig jag gör det här för, lika mycket som för mig själv. :) Kom ihåg att det uppdateras varje vardag och Stuwik.tumblr.com får nytt material varje lördag.
Vi ses bortom gryningen!
Bra fråga. Den kan tolkas på många sätt. Vad vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag göra med problem jag stöter på? Vad vill jag göra på fritiden? Vad vill jag göra?
Jag har många saker jag vill göra, i det här fallet kopplade till hobbyverksamhet. Jag vill kalla det hobby, det jag gör i Studio Wiklunds namn. Som det är nu gör jag några bilder ibland (men använder mest gamla bilder för stunden), skriver lite på någon text ibland, sparar till en ny dator så jag kan klippa ihop det filmmaterial jag har sen i höst.
Jag vill bygga ut det. Jag vill utveckla mina metoder för att nå ut till människor och, förhoppningsvis, underhålla dem. Jag fotar och photoshoppar delvis för att nå en grad av självuppnåelse, men lika mycket för att visa medmänniskor något vackert och väcka en känsla inom dem. Samma sak med det jag skriver, med det jag filmar, med allt jag skapar. Om det så är skratt, ilska, sorg eller rädsla spelar ingen roll. Jag vill ge allt till världen.
Den här bloggen startade jag som ett medel till att utmana mig själv och slipa på färdigheten att underhålla och ändå vara mig själv. En färdighet jag inte räknar till mina bästa. Jag är en skådespelare, och roar (eller oroar) bäst när jag låtsas vara någon annan. Dock har jag inspirerats kraftigt av människor som Craig Benzine (wheezy waiter) och Ray William Johnson. Jag vill göra det de gör, nämligen underhålla tusentals människor världen över. Och man måste börja någonstans. (Med startade bloggen menar jag i dess nuvarande form. Det jag skrivit under tidigare år genomgår en arkiveringsprocess.)
*******
Det här är en kort lista på saker jag vill göra och nå ut till andra människor med.
- Jag vill göra en vlog. Jag har uppfattningen att jag inte är särskilt rolig i skrift, men kan kanske komma med något fyndigt på kamera. Jag är mer skådespelare än författare. Plus att det vore roligt.
- Större bildprojekt. Riktigt seriösa undertagningar, som kräver en del tid men som ger så mycket mer i resultat. Det vore fantastiskt att skapa något stort och vida uppskattat.
- Film och specialeffekter är ett intresse jag bara snuddat vid, något jag vill utveckla när jag skaffar ny dator och ny kamera. Andrew Kramer och Michael Shanks är mina idoler.
- En stor prioritering är att skriva färdigt min sci-fi/fantasynovell, Skogen. Mitt mål är att släppa den som bok, och helst av allt hamna på SF-bokhandeln. ;)
- Slutligen vill jag göra en Minecraft Let's Play. Men, min dator skulle inte klara av inspelning samtidigt som jag spelar, och det laggar redan lite, alltså ännu en väntan på ny dator. Jag tror bara att jag skulle kunna tillföra något underhållande till communityn och göra mig ett namn där.
*******
Och om du som läser (med 99% sannolikhet känner jag dig personligen, min läsarkrets är ganska liten) tycker att det jag skriver här är på något vis underhållande, om så bara en enda dag i veckan roar dig, så sprid bloggen vidare för all del. Någon annan kanske hittar ett tema de gillar, och kanske visar den för ytterligare människor osv. Ju fler läsare desto mer energi får man och kan göra ännu fler och roligare saker. Dessutom, kom med idéer! Det är det internet är till för; att utbyta idéer och tankar. Man kan inte utvecklas på egen hand. Maila mig, skriv på facebook, eller kommentera. Hör av dig. Det är dig jag gör det här för, lika mycket som för mig själv. :) Kom ihåg att det uppdateras varje vardag och Stuwik.tumblr.com får nytt material varje lördag.
Vi ses bortom gryningen!
3 mars 2011
All Hail Zuckerberg, Ruler of Facebookia, aka Earth
FACTOID THURSDAY! YAY!
Okej, så intressant kommer det inte bli, men lite ändå. Nästa vecka kommer vara ännu bättre. Jag fick skjuta upp den factoiden för att göra lite mer research. Nu kommer det istället handla om Facebook.
Everyone's favourite social network. Enligt en notis i PC-Tidningen laddades det upp 750 miljoner bilder på Facebook under första helgen 2011, vilket också var ett rekord. Fatta. 750 miljoner bilder. Under en helg. Hur många använder FB då? Enligt samma notis, en halv miljard. Det är 1/12 av hela världens befolkning. My mind is dangerously close to imploding. När man kan mäta antalet användare i så stor andel av hela planetens befolkning, då börjar det bli läskigt.
Det är poppis att använda mobilen också! Enligt Facebooks egen statistiksida är 200 miljoner människor mobilt aktiva på FB. Dessa 200 miljoner som använder FB på mobilen är tydligen också dubbelt så aktiva som "vanliga" användare. Alla användare delar sammanlagt med sig av över 30 miljarder föremål (länkar, anteckningar, fotoalbum etc) VARJE MÅNAD. Och det finns 900 miljoner sidor, grupper och events att interagera med.
Jag vill länka till dessa två sidor, vardera med en lista över intressanta fakta om Facebook. Den första har tio stycken som går på djupet, den andra har 50 mer allmänna fakta. Gå in och läs, man lär sig många nya intressanta saker.
http://mashable.com/2010/07/22/facebook-facts/
http://facts.randomhistory.com/interesting-facebook-facts.html
Sådär. Nu vet du allt du behöver veta om fejsbook. Ciao!
Okej, så intressant kommer det inte bli, men lite ändå. Nästa vecka kommer vara ännu bättre. Jag fick skjuta upp den factoiden för att göra lite mer research. Nu kommer det istället handla om Facebook.
Everyone's favourite social network. Enligt en notis i PC-Tidningen laddades det upp 750 miljoner bilder på Facebook under första helgen 2011, vilket också var ett rekord. Fatta. 750 miljoner bilder. Under en helg. Hur många använder FB då? Enligt samma notis, en halv miljard. Det är 1/12 av hela världens befolkning. My mind is dangerously close to imploding. När man kan mäta antalet användare i så stor andel av hela planetens befolkning, då börjar det bli läskigt.
Det är poppis att använda mobilen också! Enligt Facebooks egen statistiksida är 200 miljoner människor mobilt aktiva på FB. Dessa 200 miljoner som använder FB på mobilen är tydligen också dubbelt så aktiva som "vanliga" användare. Alla användare delar sammanlagt med sig av över 30 miljarder föremål (länkar, anteckningar, fotoalbum etc) VARJE MÅNAD. Och det finns 900 miljoner sidor, grupper och events att interagera med.
Jag vill länka till dessa två sidor, vardera med en lista över intressanta fakta om Facebook. Den första har tio stycken som går på djupet, den andra har 50 mer allmänna fakta. Gå in och läs, man lär sig många nya intressanta saker.
http://mashable.com/2010/07/22/facebook-facts/
http://facts.randomhistory.com/interesting-facebook-facts.html
Sådär. Nu vet du allt du behöver veta om fejsbook. Ciao!
2 mars 2011
But I don't look back
Robyn! Hon är bra. En polack bad mig hälsa till henne i julas när han fick höra att jag var från Sverige. Kul anekdot. Haha.
Den här låten gillar jag väldigt mycket. With Every Heartbeat är egentligen Kleerups låt, featuring Robyn. Den är svår att beskriva, men den är mycket bra.
Maybe we could make it all right
We could make it better sometime
Maybe we could make it happen baby
We could keep trying but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back
Just a little, little bit better
Good enough to waste some time
Tell me would it make you happy baby
We could keep trying
but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back
We could keep trying
but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts wïth every heartbeat
Luta dig tillbaka och njut.
Spotify: Kleerup featuring Robyn – With Every Heartbeat - Feat. Robyn
Dessutom har jag omvärderat mitt syfte med ESVAM. Först hette det En Sångtext Värda Att Minnas. Nu är det bara En Sång Värd Att Minnas. See what I did there? Jag insåg att jag inte orkade leta reda på sångtexter jag kände till som hade en text som kunde stå på egna ben och sedan analysera denna text. Så det fick bli en variation på Veckans Örgasm, en låtdag med ett annat tema helt enkelt. Men texten spelar fortfarande roll, varför jag fortsätter lägga till sångtexten. VÖ handlar bara om musiken, att använda rätt komponenter för att skapa en örgasmisk låt, men i ESVAM spelar musik och sång lika stor roll, och går samman i en enastående synergi. Det är mitt syfte. :)
Den här låten gillar jag väldigt mycket. With Every Heartbeat är egentligen Kleerups låt, featuring Robyn. Den är svår att beskriva, men den är mycket bra.
Maybe we could make it all right
We could make it better sometime
Maybe we could make it happen baby
We could keep trying but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back
Just a little, little bit better
Good enough to waste some time
Tell me would it make you happy baby
We could keep trying
but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back
We could keep trying
but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts with every heartbeat
And it hurts wïth every heartbeat
Luta dig tillbaka och njut.
Spotify: Kleerup featuring Robyn – With Every Heartbeat - Feat. Robyn
*******
Dessutom har jag omvärderat mitt syfte med ESVAM. Först hette det En Sångtext Värda Att Minnas. Nu är det bara En Sång Värd Att Minnas. See what I did there? Jag insåg att jag inte orkade leta reda på sångtexter jag kände till som hade en text som kunde stå på egna ben och sedan analysera denna text. Så det fick bli en variation på Veckans Örgasm, en låtdag med ett annat tema helt enkelt. Men texten spelar fortfarande roll, varför jag fortsätter lägga till sångtexten. VÖ handlar bara om musiken, att använda rätt komponenter för att skapa en örgasmisk låt, men i ESVAM spelar musik och sång lika stor roll, och går samman i en enastående synergi. Det är mitt syfte. :)
1 mars 2011
En studie i brittisk sinnessjukdom
-This is madness!
-Madness? No. THIS. IS. CYRIAAAK!!!!
Animation Mix
Meow Mix
Cows & cows & cows
MEOW
MOO!
Ja, han gillar kor och katter. Och han är grymt störd. Men han gör bra musik! Nu undrar du, han han bara göra störda saker? Svaret är i stort sett ja, men det finns videor som är mindre störda, och riktigt bra. Till exempel Walks of Life och Powers of Ramsay. Saker han gör för andra (som BBC och annan tv) är i regel mindre störda och ofta roliga.
-Madness? No. THIS. IS. CYRIAAAK!!!!
Animation Mix
Meow Mix
Cows & cows & cows
MEOW
MOO!
Ja, han gillar kor och katter. Och han är grymt störd. Men han gör bra musik! Nu undrar du, han han bara göra störda saker? Svaret är i stort sett ja, men det finns videor som är mindre störda, och riktigt bra. Till exempel Walks of Life och Powers of Ramsay. Saker han gör för andra (som BBC och annan tv) är i regel mindre störda och ofta roliga.
28 februari 2011
Något att kriga för
Cykeln börjar åter. (Cyykeln, alltså den som går runt, inte den man cyklar på. Cykel är ett roligt ord. Lite skrämmande också. Samma princip som Umbrella, men cykel får mig att tänka på Cyriak. Men det blir imorgon.)
Jag körde hem till Norrbotten i lördags, och såg premiären för Haradsrevyns föreställning En bit av det bästa. Det var inte bara en bit av det bästa, det var det bästa. Det bästa som åtminstone hela Norrbotten, om inte hela Norrland, har att erbjuda scenmässigt. Ja, så bra var det. Och jag böt bort det mot att vänta på försenade pendeltåg i Sundbyberg. Nä, ja' ä int bitter. ;)
Det blir en kort men intensiv örgasm den här veckan. 30 Seconds to Mars (som jag troligtvis ska se i sommar för övrigt) levererar dock en episk örgasm som man sent glömmer. Deras låt Escape, från senaste skivan This Is War är explosiv, runt 1:39. Sitt ner när du lyssnar. Varsågod.
Spotify: 30 Seconds To Mars – Escape
Ps. Jag tror inte jag skrev det förra veckan, men jag tog beslutet att omforma matningen till Facebook. Nu blir alltså nya inlägg inte till en anteckning, utan bara en länk till senaste inlägget, med trunkerat smakprov, ca 2 timmar efter publicering. Samma sak med min tumblr, Studio Wiklund. Nu måste man läsa här! Muahahaha!
Jag körde hem till Norrbotten i lördags, och såg premiären för Haradsrevyns föreställning En bit av det bästa. Det var inte bara en bit av det bästa, det var det bästa. Det bästa som åtminstone hela Norrbotten, om inte hela Norrland, har att erbjuda scenmässigt. Ja, så bra var det. Och jag böt bort det mot att vänta på försenade pendeltåg i Sundbyberg. Nä, ja' ä int bitter. ;)
Det blir en kort men intensiv örgasm den här veckan. 30 Seconds to Mars (som jag troligtvis ska se i sommar för övrigt) levererar dock en episk örgasm som man sent glömmer. Deras låt Escape, från senaste skivan This Is War är explosiv, runt 1:39. Sitt ner när du lyssnar. Varsågod.
Spotify: 30 Seconds To Mars – Escape
*******
Ps. Jag tror inte jag skrev det förra veckan, men jag tog beslutet att omforma matningen till Facebook. Nu blir alltså nya inlägg inte till en anteckning, utan bara en länk till senaste inlägget, med trunkerat smakprov, ca 2 timmar efter publicering. Samma sak med min tumblr, Studio Wiklund. Nu måste man läsa här! Muahahaha!
25 februari 2011
Framtidens avslut
Än är det osäkert huruvida jag lever eller inte. Det är fortfarande tidag när jag skriver detta, alltså kan jag ha dött i en tragisk bilolycka igår. Och här läser du mitt nypublicerade blogginlägg. FROM BEYOND THE GRAVE. Spooky... Eller rättare sagt from beyond the publishing schedule. Vad pinsamt om det inte funkar då. Om detta aldrig publiceras och ingen någonsin får läsa mina sista ord i livet. Då lär jag bli ett spöke, med oavslutade affärer. Och jag kommer hemsöka skiten ur Google.
Ännu mer spooky imorgon, ifall jag dött dvs. Då kommer något nytt upp på Studio Wiklund. En liten novell om döden faktiskt. Eller ja, döden är involverad. Den handlar om mannen Josayah. Nyfiken? Please come back tomorrow! (Indian accent)
Jag vill klargöra att under min begravning ska Enjoy The Silence, med Depeche Mode, spelas. Och jag vill kremeras. Dock vill jag inte sprida ut mina askor, de ska bevaras i en urna. På urnan ska en av mina hemgjorda juletiketter klistras fast. De ser ut så här:
Och på strecket ska det stå "Världen". Jag är helt seriös! Vad vill jag mer ska hända om jag dör (dött)(förlåt)(jag ska sluta)? Nä, det är nog för privat. Men urnan står kvar! Och om denna text står att läsa från fredagen den 25 februari kl 18:00 så är publiceringsschemat en succé, och mitt framtida bloggande kommer underlättas avsevärt. Jag vill verkligen underhålla människor på diverse sätt, det är mitt kall i livet. Det är därför jag allra helst vill bli skådespelare, men någon form av grafiker vore inte helt fel heller, det är mitt andra intresse här i livet. Vem vet vad som kommer hända?
Just det! Tavlorna är färdiga! Priserna till vinnarna i Lönnmordet 2010 är färdigställda och kommer levereras nästa vecka. Här är en bild på slutresultatet.
Monterade på svart forex och laminerade. Jävligt snyggt om jag får säga det själv. Sen får tjejerna själva bestämma om de vill ha upphängning eller stöd eller bara som de är. Läckert. Det är alltså vad man kan vinna i en tävling här på ab imo pectore!
Efter allt detta prat om mitt stundande (redan passerade)(FÖRLÅT) dödsfall, tänk vilken konstig känsla på måndag om jag kommer tillbaka helt oskadd med en ny örgasm. Well, that's life! Vi ses bortom gryningen.
(Ja, jag ínser att innehållet kan verka okänsligt in light of recent events, men jag måste få skriva vad känner och skämta som jag anser rimligt. Det är bara stötande om du vill att det ska vara det.) Och det här blev helt och hållet fel sista ord. Måste lägga till något vettigt. Öhhhh-
Ännu mer spooky imorgon, ifall jag dött dvs. Då kommer något nytt upp på Studio Wiklund. En liten novell om döden faktiskt. Eller ja, döden är involverad. Den handlar om mannen Josayah. Nyfiken? Please come back tomorrow! (Indian accent)
*******
Jag vill klargöra att under min begravning ska Enjoy The Silence, med Depeche Mode, spelas. Och jag vill kremeras. Dock vill jag inte sprida ut mina askor, de ska bevaras i en urna. På urnan ska en av mina hemgjorda juletiketter klistras fast. De ser ut så här:
Och på strecket ska det stå "Världen". Jag är helt seriös! Vad vill jag mer ska hända om jag dör (dött)(förlåt)(jag ska sluta)? Nä, det är nog för privat. Men urnan står kvar! Och om denna text står att läsa från fredagen den 25 februari kl 18:00 så är publiceringsschemat en succé, och mitt framtida bloggande kommer underlättas avsevärt. Jag vill verkligen underhålla människor på diverse sätt, det är mitt kall i livet. Det är därför jag allra helst vill bli skådespelare, men någon form av grafiker vore inte helt fel heller, det är mitt andra intresse här i livet. Vem vet vad som kommer hända?
Just det! Tavlorna är färdiga! Priserna till vinnarna i Lönnmordet 2010 är färdigställda och kommer levereras nästa vecka. Här är en bild på slutresultatet.
Monterade på svart forex och laminerade. Jävligt snyggt om jag får säga det själv. Sen får tjejerna själva bestämma om de vill ha upphängning eller stöd eller bara som de är. Läckert. Det är alltså vad man kan vinna i en tävling här på ab imo pectore!
*******
Efter allt detta prat om mitt stundande (redan passerade)(FÖRLÅT) dödsfall, tänk vilken konstig känsla på måndag om jag kommer tillbaka helt oskadd med en ny örgasm. Well, that's life! Vi ses bortom gryningen.
(Ja, jag ínser att innehållet kan verka okänsligt in light of recent events, men jag måste få skriva vad känner och skämta som jag anser rimligt. Det är bara stötande om du vill att det ska vara det.) Och det här blev helt och hållet fel sista ord. Måste lägga till något vettigt. Öhhhh-
24 februari 2011
Nej, jag heter inte Dan Brown
Torsdag! Om allt går som planerat bör jag vara framme vid det här laget. Om inte... då lär jag vara sur och grinig, hoppas jag. Okej, jag ska vara mindre fatalistisk i mina spekuleringar kring resans utgång. Men jag kommer hemsöka dig om du inte tänkte på mig idag. Imorgon. Övermorgon. Det är fortfarande onsdag för mig. Men nu, som i nu nu, är det ju torsdag, även om det nu i skrivande stund är onsdag. (Haha, tisdag till och med. This is so fucked up.) Så förvirrande! Jag förstår David Morgan-Mars problem med att beskriva tiden i kommentarerna till sin webomic, eftersom han har ett schema där han skriver varje stripp tre veckor i förväg.
Men nu är det Factoid Thursday och inget annat, vare sig jag lever eller är död. Passande nog har vi börjat med Renässansen på skolan i veckan. Det är alltså 1400-tal i Italien. Florens urskiljer sig från de övriga italienska stadsstaterna i det att det är den sista republiken; Ciceros arv. Påvens makt är stor, förstärkt av det milenniegamla brevet från kejsar Konstantin, Donatio Constantini, i vilket kejsaren placerar påven över sig själv i den jordiska hierarkin och befäster hans makt. Då kom en man från ingenstans och ställde allt på ända.
Nej. Det handlar inte om Ezio. Sluta hoppas. Ni vet vilka ni är. Det här är inte Assassin's Creed 2. Det här är verkligheten, so shaddap you fangirls you.
En retoriker och filolog vid namn Lorenzo Valla, upplärd i Rom hos Leonardo Bruni, tar anställning som sekreterare hos påven. Valla, som den språknörd han är, tar sig en titt på Donatio Constantini och upptäcker ett antal språkliga anakronismer. För att vara skrivet på 300-talet påminner språkbruket väldigt mycket om... 800-talet. En förfalskning! I essän De falso credita et dementita Constantini donatione declamatio samt i Constitutum Constantini bevisar Valla dokumentets falskhet. Följderna? Han flyr Rom och tar skydd hos en furste som inte är på god kant med Påven. Han fortsätter jobba som sekreterare där.
Ja, detta var väl intressant, hur en vanlig språknörd kan avslöja en katolsk konspiration. Dock fick det inga egentliga följder såvitt jag vet. Men det var inte allt som vår käre vän Lorenzo upptäckte. Efter sina studier hos Bruni var han mycket duktig på Grekiska, och tog sig an de ursprungliga manuskripten som utgjorde grunden för bibeln. Vad han fann var att den latinska översättningen från slutet av 300-talet, gjord av Hieronymus och kallad Vulgatan (betydande den allmänna), inte riktigt stämde med originalen. Till exempel, och detta är hyfsat känt idag, används aldrig det grekiska ordet för "jungfru" när Maria nämns, bara "ung kvinna". Utöver det var beskrivningen av treenigheten lite svajig, och benämns ungefär som tre aspekter snarare än tre olika entiteter (fadern, sonen och den heliga anden).
Inte så farligt egentligen, även om det kan tyckas ställa kristendomens grundvalar på ända, åtminstone inte idag. Allt det där beslutades i stort sett vid första konciliet i Nicaea. Men som sagt, kul att se en nörd avslöja enorma konspirationer. Om man vill se det på det sättet. Vilket jag vill.
*******
Men nu är det Factoid Thursday och inget annat, vare sig jag lever eller är död. Passande nog har vi börjat med Renässansen på skolan i veckan. Det är alltså 1400-tal i Italien. Florens urskiljer sig från de övriga italienska stadsstaterna i det att det är den sista republiken; Ciceros arv. Påvens makt är stor, förstärkt av det milenniegamla brevet från kejsar Konstantin, Donatio Constantini, i vilket kejsaren placerar påven över sig själv i den jordiska hierarkin och befäster hans makt. Då kom en man från ingenstans och ställde allt på ända.
Nej. Det handlar inte om Ezio. Sluta hoppas. Ni vet vilka ni är. Det här är inte Assassin's Creed 2. Det här är verkligheten, so shaddap you fangirls you.
En retoriker och filolog vid namn Lorenzo Valla, upplärd i Rom hos Leonardo Bruni, tar anställning som sekreterare hos påven. Valla, som den språknörd han är, tar sig en titt på Donatio Constantini och upptäcker ett antal språkliga anakronismer. För att vara skrivet på 300-talet påminner språkbruket väldigt mycket om... 800-talet. En förfalskning! I essän De falso credita et dementita Constantini donatione declamatio samt i Constitutum Constantini bevisar Valla dokumentets falskhet. Följderna? Han flyr Rom och tar skydd hos en furste som inte är på god kant med Påven. Han fortsätter jobba som sekreterare där.
Ja, detta var väl intressant, hur en vanlig språknörd kan avslöja en katolsk konspiration. Dock fick det inga egentliga följder såvitt jag vet. Men det var inte allt som vår käre vän Lorenzo upptäckte. Efter sina studier hos Bruni var han mycket duktig på Grekiska, och tog sig an de ursprungliga manuskripten som utgjorde grunden för bibeln. Vad han fann var att den latinska översättningen från slutet av 300-talet, gjord av Hieronymus och kallad Vulgatan (betydande den allmänna), inte riktigt stämde med originalen. Till exempel, och detta är hyfsat känt idag, används aldrig det grekiska ordet för "jungfru" när Maria nämns, bara "ung kvinna". Utöver det var beskrivningen av treenigheten lite svajig, och benämns ungefär som tre aspekter snarare än tre olika entiteter (fadern, sonen och den heliga anden).
Inte så farligt egentligen, även om det kan tyckas ställa kristendomens grundvalar på ända, åtminstone inte idag. Allt det där beslutades i stort sett vid första konciliet i Nicaea. Men som sagt, kul att se en nörd avslöja enorma konspirationer. Om man vill se det på det sättet. Vilket jag vill.
23 februari 2011
Min önskan uppfylld i en motsats
Imorgon börjar Den Långa Färden. Jag ska köra upp min bil till Norrbotten, hela vägen till Harads.
97, ta mig hem, till den plats där jag bor, hem till Harads, Lule älvdal, med min väg, 97. (Jag vet att bara 8 mil är längs 97:an, men det är de sista 8 milen.)
Det är en resa på 985 km, något som tog mig och pappa 14 timmar när vi körde ner hit till Stockholm i november. Eeesh. Det är lång resa att göra ensam. Därför gör jag ett pit stop! Jag kör 60 mil imorgon, till Jämtland, Strömsund, Yxskaftkälen, Gammelvaela. Sen på lördag blir det etapp 2, hem till Harads. 62 mil. Totalt kommer jag därmed köra 122 mil. 1220 kilometer. Blä vad det kommer svida i plånboken. Visst, jag saknar att köra bil, och jag vill uppleva mitt ljudsystem igen, men bensinpriset saknar man inte. Och jobbigt var det att gräva fram den ur snödrivan. xD Men skönt att arbeta ändå. Och nu rullar hon! Jag har bra Karma.
Hur som helst, jag kommer ha problem att uppdatera imorgon eftersom det kan bli sent, och känner inte för att sitta vid datorn på fredag när jag hälsar på i Kälen. Nu hade jag velat vara på tumblr, eller wordpress, eftersom de har en utmärkt funktion för att posta inlägg senare. Nu har jag inte tumblr eller wordpress. Därför kommer jag testa Bloggers nya schemalagda publicering. Testa på flera sätt, eftersom den fortfarande är i teststadiet. Man testar på egen risk alltså. (Testing right now actually.) Skyll därmed inte på mig om både morgondagens och fredagens inlägg dyker upp direkt. Eller inte dyker upp alls. Skyll på Google. Med det sagt, har vi En Sång Värd Att Minnas att diskutera.
Denna onsdag tänkte jag fortsätta med veckans NIN-tema och ta en betydelsefull låt för mig. En sång som jag lyssnat på ända sen de där tunga höstpromenaderna i Boden för så många år sedan, och verkligen tagit till mig. Jag talar såklart om The Fragile, ifrån albumet med samma namn.
She shines
in a world full of ugliness
She matters
when everything is meaningless
Fragile
She doesn't see her beauty
She tries to go away
Sometimes
it's just that nothing seems worth saving
I can't watch her slip away
I won't let you fall apart
I won't let you fall apart
I won't let you fall apart
I won't let you fall apart
She reads the minds of all the people as they pass her by
Hoping someone will see
If I could fix myself I'd...
but it's too late for me
I won't let you fall apart!
I won't let you fall apart!
I won't let you fall apart!
I won't let you fall apart!
We'll find the perfect place to go where we can run and hide
I'll build a wall and we can keep them on the other side
but they keep waiting
and picking
and picking
and picking...
It's something I have to do
[I won't let you fall apart]
I was there too
[I won't let you fall apart]
Before everything else
[I won't let you fall apart]
I was like you
[I won't let you fall apart]
Spotifylänk: Nine Inch Nails – The Fragile
Håll tummarna för mig att det blir bra väglag imorgon. Tänk på mig när jag kör hela långa vägen ensam. Eller glöm bort mig och läs min dödsruna nästa vecka. Whatever floats your boat. Peace out.
97, ta mig hem, till den plats där jag bor, hem till Harads, Lule älvdal, med min väg, 97. (Jag vet att bara 8 mil är längs 97:an, men det är de sista 8 milen.)
Det är en resa på 985 km, något som tog mig och pappa 14 timmar när vi körde ner hit till Stockholm i november. Eeesh. Det är lång resa att göra ensam. Därför gör jag ett pit stop! Jag kör 60 mil imorgon, till Jämtland, Strömsund, Yxskaftkälen, Gammelvaela. Sen på lördag blir det etapp 2, hem till Harads. 62 mil. Totalt kommer jag därmed köra 122 mil. 1220 kilometer. Blä vad det kommer svida i plånboken. Visst, jag saknar att köra bil, och jag vill uppleva mitt ljudsystem igen, men bensinpriset saknar man inte. Och jobbigt var det att gräva fram den ur snödrivan. xD Men skönt att arbeta ändå. Och nu rullar hon! Jag har bra Karma.
Hur som helst, jag kommer ha problem att uppdatera imorgon eftersom det kan bli sent, och känner inte för att sitta vid datorn på fredag när jag hälsar på i Kälen. Nu hade jag velat vara på tumblr, eller wordpress, eftersom de har en utmärkt funktion för att posta inlägg senare. Nu har jag inte tumblr eller wordpress. Därför kommer jag testa Bloggers nya schemalagda publicering. Testa på flera sätt, eftersom den fortfarande är i teststadiet. Man testar på egen risk alltså. (Testing right now actually.) Skyll därmed inte på mig om både morgondagens och fredagens inlägg dyker upp direkt. Eller inte dyker upp alls. Skyll på Google. Med det sagt, har vi En Sång Värd Att Minnas att diskutera.
*******
Denna onsdag tänkte jag fortsätta med veckans NIN-tema och ta en betydelsefull låt för mig. En sång som jag lyssnat på ända sen de där tunga höstpromenaderna i Boden för så många år sedan, och verkligen tagit till mig. Jag talar såklart om The Fragile, ifrån albumet med samma namn.
She shines
in a world full of ugliness
She matters
when everything is meaningless
Fragile
She doesn't see her beauty
She tries to go away
Sometimes
it's just that nothing seems worth saving
I can't watch her slip away
I won't let you fall apart
I won't let you fall apart
I won't let you fall apart
I won't let you fall apart
She reads the minds of all the people as they pass her by
Hoping someone will see
If I could fix myself I'd...
but it's too late for me
I won't let you fall apart!
I won't let you fall apart!
I won't let you fall apart!
I won't let you fall apart!
We'll find the perfect place to go where we can run and hide
I'll build a wall and we can keep them on the other side
but they keep waiting
and picking
and picking
and picking...
It's something I have to do
[I won't let you fall apart]
I was there too
[I won't let you fall apart]
Before everything else
[I won't let you fall apart]
I was like you
[I won't let you fall apart]
Spotifylänk: Nine Inch Nails – The Fragile
*******
Håll tummarna för mig att det blir bra väglag imorgon. Tänk på mig när jag kör hela långa vägen ensam. Eller glöm bort mig och läs min dödsruna nästa vecka. Whatever floats your boat. Peace out.
22 februari 2011
Viva Nerdfighteria
Jag tänkte vara duktig och börja skriva i tid. Klockan är nu 07:26 och jag har nyligt varit i tvättstugan. Laundry day!
Aha! Det förväntade du dig inte. Jag kan vara duktig. FAKTISKT.
"Men Martin, varför är du uppe så tidigt? Exploderar inte ditt huvud då?"
Måste man tvätta så måste man. Och jag tar medicin mot det.
"Men Martin, du säger ju alltid att du är drogfri. Ljuger du?"
Jag ljuger aldrig, jag bara vänder på orden. Är det på recept är det lagligt! Även om receptet inte är mitt!
"Öhhhh... tar du verkligen medicin mot-"
Nej. Jag skämtar. Om du verkligen trodde på det är du antingen trög eller-
"FAKE AND GAY!"
Precis. Troll.
Notera att frågeställarens repliker bör läsas högt med en tillgjord röst, á la Ray William Johnson. (Det sista var en referens till honom, om du aldrig sett hans show.) Men jag har redan länkat till RWJ i ett tidigare inlägg, mest troligt under Godsaker också. Så vad ska jag nämna för Godsak idag?
Jag är enormt sugen på att elaborera över Minecraft, men jag villa hålla det här kort. Nästa vecka kanske. :) Jag får flera idéer men kommer direkt ihåg att jag redan tagit upp det. Men vad sägs om Hank Green? Han är en nörd. En riktigt awesome nörd. Först känd som hälften av VlogBrothers (60% om man ska tro på honom själv) och nu känd som... en massa saker. Äh han har gjort så många saker, som EcoGeek, skivmärket DFTBA (Don't Forget To Be Awesome), Truth or Fail... The list goes on. Jag ska bara sno en länklista från en intervju med honom:
YouTube: www.youtube.com/vlogbrothersWebsite: www.hankgreen.comEcoGeek: www.www.ecogeek.orgTruth or Fail: www.youtube.com/truthorfailYour Pants: yourpants.org
DFTBA Records: www.dftba.com
Dailybooth: www.dailybooth.com/hankgreen
Twitter: www.twitter.com/hankgreen
Och jo, DFTBA är Driftless Pony Clubs skivmärke. Och Rhett & Links. AWESOMENESS. Det blev alltså nördiga och musikaliska Godsaker. Gött. Now go explore!
In other news; jag valde att sluta importera bloggen till Facebook. Istället använder jag My Blog Posts för att automatiskt publicera en länk till senaste inlägget. Det går lite snabbare och blir mer som jag vill ha det. Read it here or not at all. Annars går man miste om innehåll. Nu är det snart dags att gå ner och hänga upp tvätten. (Hänga upp som i torktumla eftersom jag inte får hänga upp i min tvättstuga.)
Aha! Det förväntade du dig inte. Jag kan vara duktig. FAKTISKT.
"Men Martin, varför är du uppe så tidigt? Exploderar inte ditt huvud då?"
Måste man tvätta så måste man. Och jag tar medicin mot det.
"Men Martin, du säger ju alltid att du är drogfri. Ljuger du?"
Jag ljuger aldrig, jag bara vänder på orden. Är det på recept är det lagligt! Även om receptet inte är mitt!
"Öhhhh... tar du verkligen medicin mot-"
Nej. Jag skämtar. Om du verkligen trodde på det är du antingen trög eller-
"FAKE AND GAY!"
Precis. Troll.
Notera att frågeställarens repliker bör läsas högt med en tillgjord röst, á la Ray William Johnson. (Det sista var en referens till honom, om du aldrig sett hans show.) Men jag har redan länkat till RWJ i ett tidigare inlägg, mest troligt under Godsaker också. Så vad ska jag nämna för Godsak idag?
*******
Jag är enormt sugen på att elaborera över Minecraft, men jag villa hålla det här kort. Nästa vecka kanske. :) Jag får flera idéer men kommer direkt ihåg att jag redan tagit upp det. Men vad sägs om Hank Green? Han är en nörd. En riktigt awesome nörd. Först känd som hälften av VlogBrothers (60% om man ska tro på honom själv) och nu känd som... en massa saker. Äh han har gjort så många saker, som EcoGeek, skivmärket DFTBA (Don't Forget To Be Awesome), Truth or Fail... The list goes on. Jag ska bara sno en länklista från en intervju med honom:
YouTube: www.youtube.com/vlogbrothersWebsite: www.hankgreen.comEcoGeek: www.www.ecogeek.orgTruth or Fail: www.youtube.com/truthorfailYour Pants: yourpants.org
DFTBA Records: www.dftba.com
Dailybooth: www.dailybooth.com/hankgreen
Twitter: www.twitter.com/hankgreen
Och jo, DFTBA är Driftless Pony Clubs skivmärke. Och Rhett & Links. AWESOMENESS. Det blev alltså nördiga och musikaliska Godsaker. Gött. Now go explore!
*******
21 februari 2011
tumblr, twitter, och andra saker på t. Som tuttar.
Dags att ta i med nya tag! Jag har så många idéer, men tar aldrig tag i det. Saker jag vill photoshoppa, länklistor jag vill upprätthålla, texter jag vill författa. Som jag så ofta ursäktat mig för så har det gått segt här ända sen jul. Nu har jag faktiskt fått ny energi till att vara aktiv på teh internets. Delvis för lite sjukt effektiv pepp från en speshul person (Like wheezywaiter? Why thank you!), och delvis för nystarten av min andra blogg, Studio Wiklund! Jag vet, den var inte så gammal, eller särskilt innehållsrik, men jag upptäckte tumblr, en sida jag länge varit nyfiken på. Det är en prövoperiod alltså, och hittills känns det väldigt bra. Dessutom har jag växlat språk till engelska, för en bredare publik.
Det jag inte vet är hur ofta jag bör uppdatera den. Jag tror på att sätta upp ett schema med en viss dag i veckan då jag uppdaterar den. Kanske lördag? Det blir nog bra. Tyvärr tror jag inte att jag kommer fortsätta uppdatera min deviantART dock, det blir för mycket helt enkelt. Men allt kommer finnas kvar. :) Mitt mål är, precis som med den första SW-bloggen, att skapa ett arkiv med mitt material som jag kan använda lite som en portfolio.
Länken dit är http://stuwik.tumblr.com
Dessutom finns jag på twitter nu! @Stuwik. ^^ Den är som mer till för övriga människor som inte känner mig på Facebook, och mer inriktad på just Studio Wiklund. Visserligen har jag inga riktiga followers än, men man måste börja nånstans! Alla uppdateringar på min tumblr publiceras automatiskt på både facebook och twitter. (Och direkt! Inte efter typ 12 timmar som blogspoten gjorde.) Det känns lite osäkert och så med just ab imo pectore eftersom jag egentligen vill ha ett bättre format än blogspot (*host* wordpress *host*) men saknar möjligheten i dagsläget och kommer fortsätta här, och verkligen försöka uppdatera varje veckodag. Minecraft tar bara upp så mycket av min tid! Gahhh.
En sak som däremot inte är osäkert är vilken dag det är idag. Det är måndag, och därmed dags för Veckans Örgasm! (Jag säger det, någon dag kommer jag skriva orgasm istället för örgasm och inte märka det.) Det har äntligen blivit dags för min kära Trentan att göra entré. Trent Reznor, aka NIN, aka Nine Inch Nails. Yep, the one and only. Visserligen var höjdpunkten i hans musik albumet The Fragile, men det betyder inte att alla efterkommande låtar varit ovärdiga. Detta är en låt från Year Zero, kallad The Great Destroyer. It's some fucked up shit. Den är speciell, och man måste verkkligen gilla den här typen av musik för att uppskatta hela låten, men lyssna på början i alla fall, åtminstone till vändningen vid 1:46. After that, it goes bat shit crazy. Enjoy.
Spotify: Nine Inch Nails – The Great Destroyer
Har också insett att flera människor läser dessa inlägg på Facebook, (duh, de publiceras där efter en dag så) och då tror jag att både mina inbäddade videor från Youtube och Spotifylänkarna försvinner. :( En lösning på det är ju att skriva ut Youtubelänken under videon så att man lätt kan hitta låten. (Detsamma gäller på ESVAM) Men borde jag göra så? Eller sluta vidarebefordra helt och hållet och bara publicera länken? Jag tror på det senare. Vad tror du?
Och just det. Tuttar. Sådär.
Det jag inte vet är hur ofta jag bör uppdatera den. Jag tror på att sätta upp ett schema med en viss dag i veckan då jag uppdaterar den. Kanske lördag? Det blir nog bra. Tyvärr tror jag inte att jag kommer fortsätta uppdatera min deviantART dock, det blir för mycket helt enkelt. Men allt kommer finnas kvar. :) Mitt mål är, precis som med den första SW-bloggen, att skapa ett arkiv med mitt material som jag kan använda lite som en portfolio.
Länken dit är http://stuwik.tumblr.com
Dessutom finns jag på twitter nu! @Stuwik. ^^ Den är som mer till för övriga människor som inte känner mig på Facebook, och mer inriktad på just Studio Wiklund. Visserligen har jag inga riktiga followers än, men man måste börja nånstans! Alla uppdateringar på min tumblr publiceras automatiskt på både facebook och twitter. (Och direkt! Inte efter typ 12 timmar som blogspoten gjorde.) Det känns lite osäkert och så med just ab imo pectore eftersom jag egentligen vill ha ett bättre format än blogspot (*host* wordpress *host*) men saknar möjligheten i dagsläget och kommer fortsätta här, och verkligen försöka uppdatera varje veckodag. Minecraft tar bara upp så mycket av min tid! Gahhh.
En sak som däremot inte är osäkert är vilken dag det är idag. Det är måndag, och därmed dags för Veckans Örgasm! (Jag säger det, någon dag kommer jag skriva orgasm istället för örgasm och inte märka det.) Det har äntligen blivit dags för min kära Trentan att göra entré. Trent Reznor, aka NIN, aka Nine Inch Nails. Yep, the one and only. Visserligen var höjdpunkten i hans musik albumet The Fragile, men det betyder inte att alla efterkommande låtar varit ovärdiga. Detta är en låt från Year Zero, kallad The Great Destroyer. It's some fucked up shit. Den är speciell, och man måste verkkligen gilla den här typen av musik för att uppskatta hela låten, men lyssna på början i alla fall, åtminstone till vändningen vid 1:46. After that, it goes bat shit crazy. Enjoy.
Spotify: Nine Inch Nails – The Great Destroyer
Har också insett att flera människor läser dessa inlägg på Facebook, (duh, de publiceras där efter en dag så) och då tror jag att både mina inbäddade videor från Youtube och Spotifylänkarna försvinner. :( En lösning på det är ju att skriva ut Youtubelänken under videon så att man lätt kan hitta låten. (Detsamma gäller på ESVAM) Men borde jag göra så? Eller sluta vidarebefordra helt och hållet och bara publicera länken? Jag tror på det senare. Vad tror du?
Och just det. Tuttar. Sådär.
15 februari 2011
FEAR THE CREEPER
Skämmes Martin! Väldigt sporadiskt nu med uppdateringarna. Jag skyller på Minecraft, min fritids bane. Det är, utan tvekan, ett av de bästa spel jag spelat. En så simpel premiss, och som bara växer och växer tills det inte längre är överskådligt. Oändliga möjligheter, i en oändlig värld. Och jag menar oändlig. Varje ny värld man startar kan bli åtta gånger jordens yta. Så nära oändlighet i ett spel som man kan komma. Det är bara att fortsätta samla, utforska, bygga och leka, och det blir aldrig på samma sätt.
Senaste veckan har jag slaviskt följt den serie som det unga brittiska komikerparet Lewis och Simon gjort om Minecraft. Nomalt spelar de WoW, men har fallit för samma beroende som mig. De har en av Youtubes bästa webbserier, nu med två säsonger avklarade (tror jag?), och en del fillers däremellan. Se den.
Det kommer nog bli dåligt med uppdateringar den här veckan också, men nu är det av legitima skäl. Jag har sista inlämningsdag för min första tenta i idéhistoria på lördag. Plugg plugg plugg! Håll tummarna att jag kan det jag måste kunna.
Senaste veckan har jag slaviskt följt den serie som det unga brittiska komikerparet Lewis och Simon gjort om Minecraft. Nomalt spelar de WoW, men har fallit för samma beroende som mig. De har en av Youtubes bästa webbserier, nu med två säsonger avklarade (tror jag?), och en del fillers däremellan. Se den.
Det kommer nog bli dåligt med uppdateringar den här veckan också, men nu är det av legitima skäl. Jag har sista inlämningsdag för min första tenta i idéhistoria på lördag. Plugg plugg plugg! Håll tummarna att jag kan det jag måste kunna.
10 februari 2011
Eulogy
Igår fick jag veta av mina föräldrar att en klasskamrat från högstadiet hade överdoserat och avlidit. Jag kan tyvärr inte säga att jag kände honom väl, då vi knappt träffats, och ännu mindre pratats vid, de senaste fem åren. Men trots det saknar jag honom nu. Det är sant, att man saknar det mest, när det är borta för alltid. Det här är till dig Pete.
Såvitt jag vet levde han ett vilt liv, med många mindre bra val. Som sagt hade jag inte hört av honom på väldigt länge. Ingenting har dock gjort honom förtjänt av detta. Inte så ung, inte så oerfaren, inte så oförberett. Precis som när Camilla gick bort för 7 år sedan kan jag inte låta bli att tänka, "det där hade kunnat vara jag". Nu är ju jag en av de sista personerna som skulle kunna överdosera, men den delen är oviktig i sammanhanget. Vi delade ålder, delade vissa intressen, delade vissa karaktärsdrag. Vi var två unga män, på väg ifrån varandra mot varsitt eget underbara liv. Och nu är det bara jag kvar.
Mina enda riktiga minnen är från de där tre åren på högstadiet. Stundvis var han min vän, stundvis min ovän. Vi skrattade med varandra, och vi bråkade med varandra. Vi umgicks med samma vänner. Vi firade examen efter nian tillsammans, i Bredåker. Det var en härlig kväll.
Nu när jag tänker efter hörde jag faktiskt av honom för inte så länge sen. Han var med i min tävling, Lönnmordet 2010. Han hade ett bra lönnmord, fick tre poäng tror jag. Det känns så nyligt. Vad som känns ännu konstigare är att gå in på hans Facebooksida, vilket jag gjorde igår. Det första farvälet hade skrivits fem timmar före. Jag kunde inte annat än att utöka listan. I måndags hade han lagt upp en låt från Spotify. Sen var han borta.
För mig var Pete en hårdrockare. Han var energisk. Han hade attityd. Han tog hand om sitt långa svarta hår. Han ville väl. En gång i tiden var han min vän. Farväl Pete, du är saknad.
Såvitt jag vet levde han ett vilt liv, med många mindre bra val. Som sagt hade jag inte hört av honom på väldigt länge. Ingenting har dock gjort honom förtjänt av detta. Inte så ung, inte så oerfaren, inte så oförberett. Precis som när Camilla gick bort för 7 år sedan kan jag inte låta bli att tänka, "det där hade kunnat vara jag". Nu är ju jag en av de sista personerna som skulle kunna överdosera, men den delen är oviktig i sammanhanget. Vi delade ålder, delade vissa intressen, delade vissa karaktärsdrag. Vi var två unga män, på väg ifrån varandra mot varsitt eget underbara liv. Och nu är det bara jag kvar.
Mina enda riktiga minnen är från de där tre åren på högstadiet. Stundvis var han min vän, stundvis min ovän. Vi skrattade med varandra, och vi bråkade med varandra. Vi umgicks med samma vänner. Vi firade examen efter nian tillsammans, i Bredåker. Det var en härlig kväll.
Nu när jag tänker efter hörde jag faktiskt av honom för inte så länge sen. Han var med i min tävling, Lönnmordet 2010. Han hade ett bra lönnmord, fick tre poäng tror jag. Det känns så nyligt. Vad som känns ännu konstigare är att gå in på hans Facebooksida, vilket jag gjorde igår. Det första farvälet hade skrivits fem timmar före. Jag kunde inte annat än att utöka listan. I måndags hade han lagt upp en låt från Spotify. Sen var han borta.
För mig var Pete en hårdrockare. Han var energisk. Han hade attityd. Han tog hand om sitt långa svarta hår. Han ville väl. En gång i tiden var han min vän. Farväl Pete, du är saknad.
7 februari 2011
MOST. EPIC. GAME TEASER. EVER.
Jag inser att mitt utlovade uppdateringsschema inte riktigt har hållit så bra här under januari. Vilket jag inte gillar. Det är en utmaning för mig själv, men jag har varit för lat för att ordentligt strukturera upp ett fungerande schema för mig själv. Blä. Men jag får helt enkelt göra mitt bästa! Jag skyller även delvis på Minecraft, ett spel(?) som hållit mig fast alltför många timmar. Och tiden jag spenderat med att sukta efter en PS3 med Little Big Planet 2 har inte heller varit helt hälsosam...
Back to business. Det är måndag! Det blir en kort men intensiv örgasm. För att göra en kort historia lång: Jag gillar dataspel. Vad jag oftast inte gillar är onlinespel. Jag vet inte riktigt varför, men jag gillar inte alltid att spela mot andra människor. Ett lysande undantag är Battlefieldserien, av svenska DICE. De blev kända med Battlefield 1942, en av de bättre WW2-spelen online i sin tid. Uppföljaren, Battlefield 2, blev min specialitet. Jag spelade det väldigt ofta under ett års tid från releasen 2005. Och tro mig, jag var ganska bra. Som i topp 3-bra på många av mina spelade matcher. Det betydde mycket för mig. Nu blir det sällan eftersom min egen dator inte pallar spelet, men skillzen finns kvar.
Ikväll upptäckte jag Battlefield 3, som nyligen utannonserats av DICE, med release i höst. Jag har inga planer på att kunna spela det, men jag kommer nu fram till pudelns kärna. Hittills finns det bara en teaser att beskåda på youtube. Ingen trailer som visar gameplay, eller förklarar storyn, eller liknande. Nej, bara en kort halvminut lång teaser. Är det en bra teaser då? Svaret är ett rungande, helhjärtat, fanatiskt JAAAAA!
Jag rekommenderar ordentliga hörlurar och hög volym (som alltid, men nu är det extra viktigt). Mina damer och herrar, jag ger er BF3 Teaser:
*OH SHI--*
Örgasm.
God kväll.
Back to business. Det är måndag! Det blir en kort men intensiv örgasm. För att göra en kort historia lång: Jag gillar dataspel. Vad jag oftast inte gillar är onlinespel. Jag vet inte riktigt varför, men jag gillar inte alltid att spela mot andra människor. Ett lysande undantag är Battlefieldserien, av svenska DICE. De blev kända med Battlefield 1942, en av de bättre WW2-spelen online i sin tid. Uppföljaren, Battlefield 2, blev min specialitet. Jag spelade det väldigt ofta under ett års tid från releasen 2005. Och tro mig, jag var ganska bra. Som i topp 3-bra på många av mina spelade matcher. Det betydde mycket för mig. Nu blir det sällan eftersom min egen dator inte pallar spelet, men skillzen finns kvar.
Ikväll upptäckte jag Battlefield 3, som nyligen utannonserats av DICE, med release i höst. Jag har inga planer på att kunna spela det, men jag kommer nu fram till pudelns kärna. Hittills finns det bara en teaser att beskåda på youtube. Ingen trailer som visar gameplay, eller förklarar storyn, eller liknande. Nej, bara en kort halvminut lång teaser. Är det en bra teaser då? Svaret är ett rungande, helhjärtat, fanatiskt JAAAAA!
Jag rekommenderar ordentliga hörlurar och hög volym (som alltid, men nu är det extra viktigt). Mina damer och herrar, jag ger er BF3 Teaser:
*OH SHI--*
Örgasm.
God kväll.
25 januari 2011
Lite eskapism i all ära
Blech. Jag har ingen energi, ingen manna, inget go. (Surprise Swenglish! Muhahaha...)
Man stiger upp, man äter frukost, man åker till jobbet, man jobbar, man kommer hem, man äter middag, man har några få timmars fritid innan det är dags att sova. Man blir trött helt enkelt. Vad skulle jag då kunna ge för Godsak idag? När jag inte idats leta upp något att dela med mig av?
Tja, jag kan tipsa om MovieBob. Han jobbar på The Escapist Magazine, där han har två shower varje vecka. Den ena är Escape to the Movies, där han recenserar nya filmer. Den andra heter The Big Picture, ganska nystartad, och där får han prata om vad han vill. Jag vill rekommendera MovieBob eftersom han är en vettig människa, han har sina åsikter som han står för, och han har belägg för fakta han läggar fram. Filmrecensionerna är väl som alla andra sådana, en pointer snarare än definitiv bu-eller-bä. The Big Picture är desto intressantare (även om EttM är intressant det med) för det är så spridda ämnen han tar upp, inom nördiga ramar förstås. Konspirationsteorier, serietidningar, GMO, rollspel, you name it.
Så gå och se MovieBob, och börja kolla in varje vecka efter nya avsnitt. Han är schysst. Peace out.
Man stiger upp, man äter frukost, man åker till jobbet, man jobbar, man kommer hem, man äter middag, man har några få timmars fritid innan det är dags att sova. Man blir trött helt enkelt. Vad skulle jag då kunna ge för Godsak idag? När jag inte idats leta upp något att dela med mig av?
Tja, jag kan tipsa om MovieBob. Han jobbar på The Escapist Magazine, där han har två shower varje vecka. Den ena är Escape to the Movies, där han recenserar nya filmer. Den andra heter The Big Picture, ganska nystartad, och där får han prata om vad han vill. Jag vill rekommendera MovieBob eftersom han är en vettig människa, han har sina åsikter som han står för, och han har belägg för fakta han läggar fram. Filmrecensionerna är väl som alla andra sådana, en pointer snarare än definitiv bu-eller-bä. The Big Picture är desto intressantare (även om EttM är intressant det med) för det är så spridda ämnen han tar upp, inom nördiga ramar förstås. Konspirationsteorier, serietidningar, GMO, rollspel, you name it.
Så gå och se MovieBob, och börja kolla in varje vecka efter nya avsnitt. Han är schysst. Peace out.
24 januari 2011
Bizarro
Hoppsan Kerstin! Förra veckan bara försvann. Om den någonsing fanns... *duhn duhn duhn*
Nya friska tag då. Det var en örgasm beställd. Den här veckans öregasm blir Amon Tobins egen Esther's (Ja, Amon Tobin som gjorde den psykstörda remixen på Machine Gun). Den är... annorlunda. Örgasm är väl att dra det på en fin linje, men den är borderline i alla fall. Tillräckligt för att tillfredsställa mig.
Spotify: Amon Tobin – Esther's
Och eftersom jag är en sådan awesome person lägger jag även till musikvideon här. Bland de bästa jag sett, helt klart. (Notera att det är en en minut lång inledning först. Se allt.)
Godnatt!
Nya friska tag då. Det var en örgasm beställd. Den här veckans öregasm blir Amon Tobins egen Esther's (Ja, Amon Tobin som gjorde den psykstörda remixen på Machine Gun). Den är... annorlunda. Örgasm är väl att dra det på en fin linje, men den är borderline i alla fall. Tillräckligt för att tillfredsställa mig.
Spotify: Amon Tobin – Esther's
Och eftersom jag är en sådan awesome person lägger jag även till musikvideon här. Bland de bästa jag sett, helt klart. (Notera att det är en en minut lång inledning först. Se allt.)
Godnatt!
14 januari 2011
Balls
CASUAL FRIDAY FOR THE WIN YEAH YEAH BOO-YAH U-HUH PEACE!
...
Jag har ingen aning vad det där var.
Fredag äntligen, säger många. Inte jag. För jag jobbar heltid imorgon; hela långa lördagen. Men söndag ska jag sova gott...
Det finns en snubbe på Youtube. Visst, det finns många snubbar på Youtube, men den här snubben på Youtube är en speciell snubbe på Youtube. Han gör Din mamma. Han trollar. Han skämtar om sexism. Han recenserar viral videos. Han är Fake and Gay. Han är Ray William Johnson.
RWJ har en asrolig show kallad "Equals three" där han varje vecka visar tre youtubeklipp som gått "viral", alltså spridits över internet och fått enorma mängder visningar. Jag rekommenderar att kolla från början, så blir vissa skämt ännu roligare. (Man undrar annars vad fan squaids är...) Jag förstår att alla kanske inte har samma humor, men ge honom en chans och se några avsnitt. Det roliga är att han driver med precis alla, även sig själv. Om inte annat är det värt det bara för videorna. I tell you, the shit people do and post online...
Trevlig helg! Ny örgasm på måndag. Vi ses bortom gryningen.
...
Jag har ingen aning vad det där var.
Fredag äntligen, säger många. Inte jag. För jag jobbar heltid imorgon; hela långa lördagen. Men söndag ska jag sova gott...
Det finns en snubbe på Youtube. Visst, det finns många snubbar på Youtube, men den här snubben på Youtube är en speciell snubbe på Youtube. Han gör Din mamma. Han trollar. Han skämtar om sexism. Han recenserar viral videos. Han är Fake and Gay. Han är Ray William Johnson.
RWJ har en asrolig show kallad "Equals three" där han varje vecka visar tre youtubeklipp som gått "viral", alltså spridits över internet och fått enorma mängder visningar. Jag rekommenderar att kolla från början, så blir vissa skämt ännu roligare. (Man undrar annars vad fan squaids är...) Jag förstår att alla kanske inte har samma humor, men ge honom en chans och se några avsnitt. Det roliga är att han driver med precis alla, även sig själv. Om inte annat är det värt det bara för videorna. I tell you, the shit people do and post online...
Trevlig helg! Ny örgasm på måndag. Vi ses bortom gryningen.
13 januari 2011
When animals attack
Torsdag! You know what that means. It's Factoid Thursday! ^^ Yay!
Tyvärr är jag trött och jättetråkig. Jag har ingen idé vad jag skulle kunna skriva om idag, för jag har helt enkelt inte haft tid att tänka på det, med så mycket jobb den här veckan. Istället vill jag länka till en intressant sida jag hittade på måfå, eller rättare sagt en intressant artikel på en intressant sida.
Huvudsidan heter Cracked.com, och artikeln i fråga är en lista på läskiga sätt som olika djursamhällen organiserar sig på (deras ord). Till exempel chimpanser som för krig med varandra, mest tysta lönnmord (som gerillakrig, haha, fattaru, gerilla - gorilla - gerilla...... förlåt.) Eller varför inte fiskar som gör affärer med varandra? Jag vet, det mesta gränsar på allmänbildning och logiskt tänkande, men när man läser artikeln och verkligen tänker efter, och inser hur pass avancerade system dessa djur har utvecklat, så blir man ganska paff.
Läs den och bli hänförd över naturens awesomeness. Nu ska jag nog sova.
*Edit*
Vill göra ett tillägg i efterhand. Jag läste på lite mer om just chimpansers beteende på Wikipedia, och vill tipsa om den sidan också, det är mycket intressant läsning. Skrämmande blir det om man sedan kommer in på ämnet Travis, en mycket smart och snäll chimpans som växte upp hos ett par i Connecticut, där han flera gånger medverkade i TV. Han blev ca 14 år gammal innan han 2009 anföll och lemlästade en vännina till paret, Charla Nash, varefter polisen sköt ihjäl honom. Hon förlorade båda händerna, öronen, näsan, ögonen och stora delar av käken, men hon överlevde. Lagstiftningen kring innehavet av exotiska djur är idag mycket hårdare i USA.
Tyvärr är jag trött och jättetråkig. Jag har ingen idé vad jag skulle kunna skriva om idag, för jag har helt enkelt inte haft tid att tänka på det, med så mycket jobb den här veckan. Istället vill jag länka till en intressant sida jag hittade på måfå, eller rättare sagt en intressant artikel på en intressant sida.
Huvudsidan heter Cracked.com, och artikeln i fråga är en lista på läskiga sätt som olika djursamhällen organiserar sig på (deras ord). Till exempel chimpanser som för krig med varandra, mest tysta lönnmord (som gerillakrig, haha, fattaru, gerilla - gorilla - gerilla...... förlåt.) Eller varför inte fiskar som gör affärer med varandra? Jag vet, det mesta gränsar på allmänbildning och logiskt tänkande, men när man läser artikeln och verkligen tänker efter, och inser hur pass avancerade system dessa djur har utvecklat, så blir man ganska paff.
Läs den och bli hänförd över naturens awesomeness. Nu ska jag nog sova.
*Edit*
Vill göra ett tillägg i efterhand. Jag läste på lite mer om just chimpansers beteende på Wikipedia, och vill tipsa om den sidan också, det är mycket intressant läsning. Skrämmande blir det om man sedan kommer in på ämnet Travis, en mycket smart och snäll chimpans som växte upp hos ett par i Connecticut, där han flera gånger medverkade i TV. Han blev ca 14 år gammal innan han 2009 anföll och lemlästade en vännina till paret, Charla Nash, varefter polisen sköt ihjäl honom. Hon förlorade båda händerna, öronen, näsan, ögonen och stora delar av käken, men hon överlevde. Lagstiftningen kring innehavet av exotiska djur är idag mycket hårdare i USA.
12 januari 2011
Att sakta försvinna
Onsdag, dags för En Sång Värd Att Minnas. Denna vecka bjuder jag på Evanescence, med deras odödliga Immortal. (No pun intended actually.)
I'm so tired of being here
Suppressed by all my childish fears
And if you have to leave
I wish that you would just leave
'Cause your presence still lingers here
And it won't leave me alone
These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase
When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me
You used to captivate me
By your resonating light
Now I'm bound by the life you left behind
Your face it haunts
My once pleasant dreams
Your voice it chased away
All the sanity in me
These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase
When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me
I've tried so hard to tell myself that you're gone
But though you're still with me
I've been alone all along
When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me
I'm so tired of being here
Suppressed by all my childish fears
And if you have to leave
I wish that you would just leave
'Cause your presence still lingers here
And it won't leave me alone
These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase
When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me
You used to captivate me
By your resonating light
Now I'm bound by the life you left behind
Your face it haunts
My once pleasant dreams
Your voice it chased away
All the sanity in me
These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase
When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me
I've tried so hard to tell myself that you're gone
But though you're still with me
I've been alone all along
When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me
11 januari 2011
Thank you RWJ
JAG LEVER ÄN EN GÅNG!
Slut på jullovet nu. Äntligen. Jag hade planerat att fortsätta blogga igår redan, meeeen... jag sov bara två timmar på nattåget, och jobbade sen några timmar, och kom sen hem hyfsat mojsig i hjärnan. Så idag blir en dubbelmacka! Måndag och tisdag i ett. What more can you want?
Veckans Örgasm tänkte jag skulle vara riktigt fet, för att liksom kicka igång ab imo pectore 2011. Som en käftsmäll. Vilket är vad man kan ha fått om man blivit bestulen på sin bil. Som... Äh, skit vad långsökt. Här kommer Drive It Like You Stole It, med The Glitch Mob. EPIC. Jag valde den som årets första örgasm, inte bara för att den är riktigt fet, utan även för att det var den låten som gav mig idén till Veckans Örgasm. Det är nollan kan man säga, eftersom jag postade en amv här med denna låt i höstas, dock med en kortare version. Njut nu av fullversionen. Den är fantastisk.
Spotify: The Glitch Mob – Drive It Like You Stole It
Tisdagens inlägg då. Fortfarande namnlöst. När det lugnat ner sig på jobbet kanske jag kan ta och få igång hjärnan igen och tänka ut ett lämpligt namn. Hur som helst, idag vill jag skriva om Ted Williams.
Ted Williams, 71 år gammal, upptäckte tidigare i sitt liv att han hade en fantastisk röst, kusligt lik en "radioröst" eller vad man ska kalla det. Han gick t o m i skola för att utveckla sin röst. Dock är livet inte alltid lätt, och Ted utvecklade istället alkoholism och drogmissbruk, för att slutligen hamna på gatan där han kämpat sig fram och till och med lyckats hålla sig drogfri de senaste två åren. För mindre än två veckor sen förändrades det. Som andra hemlösa brukade han stå längs vägen med en kartongskylt för att tjäna ihop pengar till mat för dagen, men olikt andra hemlösa hade han en fantastisk "Golden Voice" att sälja till förbipasserande. In kommer youtubeanvändaren ritchey, som filmar Ted Williams och frågar lite om hur han hamnat där med tanke på den fantastiska rösten. Ritchey laddar upp videon till youtube. Inom 48 timmar har videon visats över 10 miljoner gånger, och Ted har kontaktats av Cleveland Cavaliers, vilka har erbjudit honom ett jobb med Rösten och gett honom ett hus. Allt inom loppet av två dygn. Här är vad CBS rapporterade om det.
Det här tycker jag visar vad en liten vänlig gest kan leda till. Ritchey ville bara visa världen denna röst, och vips hade han totalt förändrat mannens liv till något mycket bättre. Det enda som är synd med det här är att killen som filmade och laddade upp videon, ritchey, fick ta bort videon från youtube. Varför? För att när videoklippet dök upp på nyheterna, och sedan på nyhetsprogrammens youtubekanaler, då var det helt plötsligt innehållsrättsskyddat och ritchey bröt mot upphovsrättslagen. Which is kinda fucked up. Really fucked up.
Vi ses bortom gryningen.
Slut på jullovet nu. Äntligen. Jag hade planerat att fortsätta blogga igår redan, meeeen... jag sov bara två timmar på nattåget, och jobbade sen några timmar, och kom sen hem hyfsat mojsig i hjärnan. Så idag blir en dubbelmacka! Måndag och tisdag i ett. What more can you want?
Veckans Örgasm tänkte jag skulle vara riktigt fet, för att liksom kicka igång ab imo pectore 2011. Som en käftsmäll. Vilket är vad man kan ha fått om man blivit bestulen på sin bil. Som... Äh, skit vad långsökt. Här kommer Drive It Like You Stole It, med The Glitch Mob. EPIC. Jag valde den som årets första örgasm, inte bara för att den är riktigt fet, utan även för att det var den låten som gav mig idén till Veckans Örgasm. Det är nollan kan man säga, eftersom jag postade en amv här med denna låt i höstas, dock med en kortare version. Njut nu av fullversionen. Den är fantastisk.
Spotify: The Glitch Mob – Drive It Like You Stole It
*******
Tisdagens inlägg då. Fortfarande namnlöst. När det lugnat ner sig på jobbet kanske jag kan ta och få igång hjärnan igen och tänka ut ett lämpligt namn. Hur som helst, idag vill jag skriva om Ted Williams.
Ted Williams, 71 år gammal, upptäckte tidigare i sitt liv att han hade en fantastisk röst, kusligt lik en "radioröst" eller vad man ska kalla det. Han gick t o m i skola för att utveckla sin röst. Dock är livet inte alltid lätt, och Ted utvecklade istället alkoholism och drogmissbruk, för att slutligen hamna på gatan där han kämpat sig fram och till och med lyckats hålla sig drogfri de senaste två åren. För mindre än två veckor sen förändrades det. Som andra hemlösa brukade han stå längs vägen med en kartongskylt för att tjäna ihop pengar till mat för dagen, men olikt andra hemlösa hade han en fantastisk "Golden Voice" att sälja till förbipasserande. In kommer youtubeanvändaren ritchey, som filmar Ted Williams och frågar lite om hur han hamnat där med tanke på den fantastiska rösten. Ritchey laddar upp videon till youtube. Inom 48 timmar har videon visats över 10 miljoner gånger, och Ted har kontaktats av Cleveland Cavaliers, vilka har erbjudit honom ett jobb med Rösten och gett honom ett hus. Allt inom loppet av två dygn. Här är vad CBS rapporterade om det.
Det här tycker jag visar vad en liten vänlig gest kan leda till. Ritchey ville bara visa världen denna röst, och vips hade han totalt förändrat mannens liv till något mycket bättre. Det enda som är synd med det här är att killen som filmade och laddade upp videon, ritchey, fick ta bort videon från youtube. Varför? För att när videoklippet dök upp på nyheterna, och sedan på nyhetsprogrammens youtubekanaler, då var det helt plötsligt innehållsrättsskyddat och ritchey bröt mot upphovsrättslagen. Which is kinda fucked up. Really fucked up.
Vi ses bortom gryningen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
