Hmm, undrar om jag börjar lida av nån social fobi till en mild grad? Jag upptäckte igår när jag var ute på Boden Alive i två timmar att jag inte gillar stora folksamlingar. Men det är nog inte allvarligt eller så, det var bara obehagligt på något sätt.
Jag håller på att bli galen på nån av mina grannar!!! Han spelar musik på kolossalt hög nivå, fast okej, nu är det inte lika högt. Högt nog för att vara störigt. Det värsta är dock att han spelar samma låt på repeat! Så jävla less jag är på den här svenska, smöriga, pop-rock-låten med hemsk sångare nu. Jag har blivit väckt ett antal dagar nu av den där förbannade crap-musiken.
Nu slutade han. Ååååhh va skönt.
Oroväckande upptäckt! Förra helgen, då jag inte hade idats raka mig, fick jag syn på ett vitt skäggstrå! Och när jag påpekar det till min syster, då tittar hon noga och säger, "ja och där har du ett rött strå i alla fall." Wtf? Om jag skulle odla skägg, skulle det vara värsta psykedeliska multicoloured hak-kalufs?! Jag kommer då aldrig ha skägg. Huvva.
30 juni 2007
29 juni 2007
Silverfärgade stjärnor
Jag har gått på sparlåga den här veckan. Minst sagt.
Sovit mer än hela förmiddagen varje dag, aldrig gått ut och ätit ett mål mat om dagen, ibland lite mer. Jag tänkte gå på Boden Alive igår kväll, men det regnade och min lust droppade till noll. Kanske jag går ut i kväll, men förmodligen imorgon.
Det värsta är att jag inte jobbat med skolarbete, vilket var målet med den här veckan. Istället har jag läst ut tre böcker, som förvisso var bra och en intellektuell upplevelse, men totalt meningslöst!
Sen är jag sur på en person som lovade komma och besöka mig, men sen inte kom och inte har hört av sig sen dess. Jag har börjat jobba mot min ensamhet, men jag kan inte göra allt själv. På tal om ensamheten, jag har ett par andra saker att ta itu med snarast. Människor att prata med. Ord att säga. Annars blir ett år till omöjligt.
Sovit mer än hela förmiddagen varje dag, aldrig gått ut och ätit ett mål mat om dagen, ibland lite mer. Jag tänkte gå på Boden Alive igår kväll, men det regnade och min lust droppade till noll. Kanske jag går ut i kväll, men förmodligen imorgon.
Det värsta är att jag inte jobbat med skolarbete, vilket var målet med den här veckan. Istället har jag läst ut tre böcker, som förvisso var bra och en intellektuell upplevelse, men totalt meningslöst!
Sen är jag sur på en person som lovade komma och besöka mig, men sen inte kom och inte har hört av sig sen dess. Jag har börjat jobba mot min ensamhet, men jag kan inte göra allt själv. På tal om ensamheten, jag har ett par andra saker att ta itu med snarast. Människor att prata med. Ord att säga. Annars blir ett år till omöjligt.
28 juni 2007
Svartvit tavla
Jag har just gjort kvinnlighetstestet och manlighetstestet. Så här gick det:
Din poäng: 254
Det är sådana som du som sätter definitionen för vad som är kvinnligt och inte. Du är ett praktexempel av kvinnlighet. Sträck på dig och var glad!
Din poäng: 72
Du är inte en man, men du är inte heller en pojke. Du befinner dig i gråzonen som kallas för 'kille'.
Du gillar partydrinkar och har enbart fjun på kroppen.
Din poäng: 254
Det är sådana som du som sätter definitionen för vad som är kvinnligt och inte. Du är ett praktexempel av kvinnlighet. Sträck på dig och var glad!
Din poäng: 72
Du är inte en man, men du är inte heller en pojke. Du befinner dig i gråzonen som kallas för 'kille'.
Du gillar partydrinkar och har enbart fjun på kroppen.
25 juni 2007
Lila rökelsepinnar
En intressant kulturell tid har börjat. För bio är väl också kultur?
Nu till helgen, på söndag, ska jag med syrran och svågern och se Die Hard 4.0.
Helgen efter ska jag själv (om jag inte får tag i nån annan villig) och se Transformers.
Ytterligare nästa helg blir det Harry Potter and the Order of the Phoenix med syrran och svågern igen.
I slutet av juli är det Simpsons-filmen, då även pappa följer med, förutom de vanliga bio-isterna såklart.
En vecka senare är det Ciao Bella, förhoppningsvis får jag sällskap till den.
Och i slutet av augusti är det då dags för Shrek den tredje, som det vanliga gänget nog hänger på. Kanske även mamma om hon får se tvåan innan dess.
Många filmer, och mest av alla ser jag fram emot Transformers. Ja, jag erkänner. Jag såg lite av det när jag var liten. Nu är det en live-action rulle, och något djävulusiskt med action i den! Alla trailers (de är dock ganska få) får mig nästan att dregla. Yay!
Var på biblioteket idag. Lånade sex böcker, förlåt, 6 stycken böcker; för att ingen ska missuppfatta mig.
Av Terry Pratchett: Mort, The Wee Free Men, Going Postal och Thief of Time. Ca 300 sidor vardera.
Av Robert Jordan: Lord of Chaos och A Crown of Swords. Ca 700 sidor vardera.
Totalt 2 600 sidor att läsa i sommar. Plus de halvfärdiga böckerna Gregorius samt Damen som vadade i havet.
För att inte nämna skolböckerna Stolthet och Fördom, Andarnas Hus och Romeo and Juliet.
Haha! Just det. Sen har jag böckerna jag köpte i våras också.
The Soddit, Vigilante, Låt den rätte komma in, Blodsoffer och Eragon.
Myche å läsa.
Nu till helgen, på söndag, ska jag med syrran och svågern och se Die Hard 4.0.
Helgen efter ska jag själv (om jag inte får tag i nån annan villig) och se Transformers.
Ytterligare nästa helg blir det Harry Potter and the Order of the Phoenix med syrran och svågern igen.
I slutet av juli är det Simpsons-filmen, då även pappa följer med, förutom de vanliga bio-isterna såklart.
En vecka senare är det Ciao Bella, förhoppningsvis får jag sällskap till den.
Och i slutet av augusti är det då dags för Shrek den tredje, som det vanliga gänget nog hänger på. Kanske även mamma om hon får se tvåan innan dess.
Många filmer, och mest av alla ser jag fram emot Transformers. Ja, jag erkänner. Jag såg lite av det när jag var liten. Nu är det en live-action rulle, och något djävulusiskt med action i den! Alla trailers (de är dock ganska få) får mig nästan att dregla. Yay!
Var på biblioteket idag. Lånade sex böcker, förlåt, 6 stycken böcker; för att ingen ska missuppfatta mig.
Av Terry Pratchett: Mort, The Wee Free Men, Going Postal och Thief of Time. Ca 300 sidor vardera.
Av Robert Jordan: Lord of Chaos och A Crown of Swords. Ca 700 sidor vardera.
Totalt 2 600 sidor att läsa i sommar. Plus de halvfärdiga böckerna Gregorius samt Damen som vadade i havet.
För att inte nämna skolböckerna Stolthet och Fördom, Andarnas Hus och Romeo and Juliet.
Haha! Just det. Sen har jag böckerna jag köpte i våras också.
The Soddit, Vigilante, Låt den rätte komma in, Blodsoffer och Eragon.
Myche å läsa.
24 juni 2007
Faluröd trävägg
Äntligen! Nu har Citalopramen kickat in! Efter en djupare svacka (som väntat) går det nu uppåt igen!
Jag har åter hopp om den närmsta framtiden, jag ser djupt fram emot livet som det kommer.
Jag vill bli fysiklärare på gymnasienivå. Det känns bra, tycker jag.
Jag känner mig inte deprimerad längre!!! Yippie-ki-yay!
Även om ett och annat problem kvarstår så lär jag mig att överkomma dem, och finna en lösning.
Nu ska jag och syrran duka, ty vi ska grilla flintastek och äta ute i sommarvärmen. Så ska jag ta uti med skolarbetet i veckan, innan jag börjar jobba nästa måndag.
LIVET HÄR KOMMER JAG!!!!!!
Jag har åter hopp om den närmsta framtiden, jag ser djupt fram emot livet som det kommer.
Jag vill bli fysiklärare på gymnasienivå. Det känns bra, tycker jag.
Jag känner mig inte deprimerad längre!!! Yippie-ki-yay!
Även om ett och annat problem kvarstår så lär jag mig att överkomma dem, och finna en lösning.
Nu ska jag och syrran duka, ty vi ska grilla flintastek och äta ute i sommarvärmen. Så ska jag ta uti med skolarbetet i veckan, innan jag börjar jobba nästa måndag.
LIVET HÄR KOMMER JAG!!!!!!
20 juni 2007
Svart sammet
Som det ser ut nu kommer jag inte att återvända till skolan i höst. Jag orkar inte. Det får bli ett sabbatsår istället. Men jag önskar jag kunde.
Fula balkonger
The pancake says no.
Vad fan är det med mig nu? Jag gillar verkligen inte vad mina drömmar implicerar om mitt undermedvetna. Jag gillar inte mitt undermedvetna överhuvudtaget. Och inte min medicin heller för den delen. I've got some serious issues. Jag kommer inte särskilt väl överrens med mitt undermedvetna, kanske därför han jävlas så mycket med mig.
Mmmm... Pannkakooor...
Vad fan är det med mig nu? Jag gillar verkligen inte vad mina drömmar implicerar om mitt undermedvetna. Jag gillar inte mitt undermedvetna överhuvudtaget. Och inte min medicin heller för den delen. I've got some serious issues. Jag kommer inte särskilt väl överrens med mitt undermedvetna, kanske därför han jävlas så mycket med mig.
Mmmm... Pannkakooor...
17 juni 2007
Blå bokrygg
Ahhh, hemma igen. Till imorgon. Då ska jag köpa en bok åt Maria & Peter att ge till pappa, innan han kommer hit och låter mig få skjuts till Åminne. Så firar vi honom imorgon kväll, Maria gör tårta. Stannar väl på tisdag för hans riktiga födelsedag, och åker hem igen på onsdag. Ett jävla flängande fram och tillbaka...
15 juni 2007
Blommigt broderi
Jag har just haft den märkligaste, underbaraste, stördaste, verkligaste, overkligaste drömmen nånsin. Fast inte just, jag steg ju upp för två timmar sen. Men innan dess, då jag låg halvt vaken, halvt sovande, då var det härligt. Precis som jag älskar att spendera mina lediga dagar, i sängen.
Nå drömmen. Den involverade ett löfte en häftig snöstorm över länet, fötter utan skor, en lång liftresa med lastbil mitt i natten, en banjo, en lika lång resa med min far senare på natten, en stege, en sång, och en kyss. Ungefär i den ordningen. Och allt började med ett löfte om ovan nämnda kyss. Den längsta dröm jag nånsin haft, mest för att min bisarra hjärna konstant ville sväva iväg ned fantasin. Men jag vägrade överge drömmen, jag ville drömma färdigt drömmen, in i minsta detalj, och det var värt det.
Jag glömde nämna tidigare i veckan att jag dog i måndags. Jag var väldigt tankspridd och stressad och öppnade därför det mystiska brevet väldigt hastigt. Innan jag hann tänka var händerna täckta av mjältbrandsglitter. Det var bara att ringa den förbannade sörlänningen Juan Calzone som skickat brevet och anmäla mordet på Deathgames hemsida. Skit.
Vi hade en spelning i Edefors igår. Det var vägverket som hade invigning av väg 97 som väg mellan två världsarv (har jag inte skrivit det här förut?) och vi i Edekul samt Voullerims Älvmötet stod för underhållningen. Det gick riktigt bra, fast talarna var föööör långrandiga. Men underhållningen var väldigt bra, vattendansen som Älvmötet gjorde var riktigt vacker (en ung blå tjej i form av vattenande dansade medryckande till stenålderstrummor).
Nåt mer? Tror inte det. Ska på kalas imorgon, och sen på lan med Magnus och Armin på söndag. 'Nuff said.
Nå drömmen. Den involverade ett löfte en häftig snöstorm över länet, fötter utan skor, en lång liftresa med lastbil mitt i natten, en banjo, en lika lång resa med min far senare på natten, en stege, en sång, och en kyss. Ungefär i den ordningen. Och allt började med ett löfte om ovan nämnda kyss. Den längsta dröm jag nånsin haft, mest för att min bisarra hjärna konstant ville sväva iväg ned fantasin. Men jag vägrade överge drömmen, jag ville drömma färdigt drömmen, in i minsta detalj, och det var värt det.
Jag glömde nämna tidigare i veckan att jag dog i måndags. Jag var väldigt tankspridd och stressad och öppnade därför det mystiska brevet väldigt hastigt. Innan jag hann tänka var händerna täckta av mjältbrandsglitter. Det var bara att ringa den förbannade sörlänningen Juan Calzone som skickat brevet och anmäla mordet på Deathgames hemsida. Skit.
Vi hade en spelning i Edefors igår. Det var vägverket som hade invigning av väg 97 som väg mellan två världsarv (har jag inte skrivit det här förut?) och vi i Edekul samt Voullerims Älvmötet stod för underhållningen. Det gick riktigt bra, fast talarna var föööör långrandiga. Men underhållningen var väldigt bra, vattendansen som Älvmötet gjorde var riktigt vacker (en ung blå tjej i form av vattenande dansade medryckande till stenålderstrummor).
Nåt mer? Tror inte det. Ska på kalas imorgon, och sen på lan med Magnus och Armin på söndag. 'Nuff said.
12 juni 2007
Lila plastkristaller
Då var man halvvägs igenom dagens Zombiespecial. Fast jag tjuvstartade igårkväll och såg Return of the Living Dead samt Re-animator. Nyss såg jag Return of the Living Dead 2, och nu är trean på tur. Efteråt blir det Re-animator 2 och 3. Tjugo år gamla filmer, men varför inte?
Igår var jag till doktorn på Harads vårdcentral för att få mina utspridda utslag jag haft i över två år undersökta. Svamp, sa han efter en minut, och skrev ut några piller jag ska ta en gång per dag i en vecka, så ska det vara borta sen. Skönt.
In other news, mamma och pappa har hittat varandra igen. Så uttryckte hon det iaf när vi pratade kort om det i förrgår. Jag började misstänka det redan för någon vecka sen är jag såg vad jag tror var en kyss. Jag har aldrig i hela mitt liv, och inte min syster heller för den delen, sett mina föräldrar kyssas. De har haft ett väldigt platoniskt förhållande under min livstid. Jag tror att de behövde tid för sig själva för att reda ut allting, så det var bra att jag flyttade hemifrån. Det känns väldigt bra eftersom man nu kan vistas där utan att bryta ihop.
Sen så har det dykt upp ett annat problem, som jag inte ens vet om det är ett problem. Det skulle kunna vara en bieffekt av mina antidepressiva, men jag tror mer på att mitt undermedvetna jävlas med mig. Jag menar, om jag fick chansen skulle jag gladeligen jävlas med mitt undermedvetna och vi är ju en och samma person, så jag skulle inte vara förvånad om den fan är skyldig.
Igår var jag till doktorn på Harads vårdcentral för att få mina utspridda utslag jag haft i över två år undersökta. Svamp, sa han efter en minut, och skrev ut några piller jag ska ta en gång per dag i en vecka, så ska det vara borta sen. Skönt.
In other news, mamma och pappa har hittat varandra igen. Så uttryckte hon det iaf när vi pratade kort om det i förrgår. Jag började misstänka det redan för någon vecka sen är jag såg vad jag tror var en kyss. Jag har aldrig i hela mitt liv, och inte min syster heller för den delen, sett mina föräldrar kyssas. De har haft ett väldigt platoniskt förhållande under min livstid. Jag tror att de behövde tid för sig själva för att reda ut allting, så det var bra att jag flyttade hemifrån. Det känns väldigt bra eftersom man nu kan vistas där utan att bryta ihop.
Sen så har det dykt upp ett annat problem, som jag inte ens vet om det är ett problem. Det skulle kunna vara en bieffekt av mina antidepressiva, men jag tror mer på att mitt undermedvetna jävlas med mig. Jag menar, om jag fick chansen skulle jag gladeligen jävlas med mitt undermedvetna och vi är ju en och samma person, så jag skulle inte vara förvånad om den fan är skyldig.
9 juni 2007
Svart glas
Jag hade ju tänkt cykla till Harads imorgon. Var verkligen pepp på det. Nu känner jag att jag inte orkar, först och främst för att jag fick reda på att vi ska vara i Edefors 13.00. Jag kan inte göra en sak och koppla av om jag är under tidspress. Jag tar bussen ikväll istället, och cyklar en annan dag.
Åhhhh... Nu känner jag mig så där hopplös igen. Och ensam.
Åhhhh... Nu känner jag mig så där hopplös igen. Och ensam.
If I could change I would
Take back the pain I would
Retrace every wrong move that I made I would
If I could stand up and take the blame I would
I would take all my shame to the grave
Just washing it aside
All of the helplessness inside
Pretending I don't feel misplaced
Is so much simpler than change
It's easier to run
Replacing this pain with something numb
It's so much easier to go
Than face all this pain here all alone
Gröna blad
Okej. När jag tar studenten ska jag behålla min värdighet. Till skillnad från den oräkneliga massan av (huvudsakligen) 88:or jag beskådat ikväll. I enlighet med min renlevnadsprincip och nykteristprincip ska min promillenivå vara 0. Jag ska ha roligt, med människor jag tycker är roliga, på platser jag tycker är roliga. Att sitta och lyssna på imbecila skrän från fröken Avskyvärd på kvällens Kvarnängen är inte roligt. Som tur var gjorde jag annat också.
Först fick jag snylta på ettornas picknick (Linns wookie-cookies var inhumant ärkegoda), en aktivitet som ledde till ett vattenkrig i Sävast tre timmar senare. Jag, Henrik, Isak, Linnea och Louise kämpade för fullt i ca 45-50 minuter. Skitkul! Har inte haft vattenkrig på flera år... Nog för att jag, i min vita tröja, såg ut att ha medverkat i en wet t-shirt contest.
Drog hem, åt nudlar (första maten sen frukost), cyklade ut till Killingholmen. Väldigt dött festande; de andra drack och jag satt på stranden och såg på den vackra naturen i solens sköna ljus. När solen gick runt träden återvände jag till gruppen. Vi körde kubb. Vi vann. Vi grillade korv. Jag fick en. Vi åkte till nya platser. Förutom Nela och Ida med respektive, som stannade för att spela fotboll. Så vi var hem till Daniel för kisspaus, innan vi stegade iväg mot Kvarnängen (efter att jag cyklat till Statoil för att inhandla alkoholfri dricka, då Kioskbaren hade stängt).
Tröttnade fort på sällskapet (förutom Daniel, han var riktigt go), och följde därför med de nykomna Charissa och Suada till Bodensia. Stod i kö i... jo gode länge, och smärtsamt var det, ett galler skar in i min vänstra sida. Någon tjej gjorde nån sorts udda butt dance mot min stjärt, utan vetskapen att den var min. Och en kille fimpade på min axel. Annars var det trevligt. Typ. Kom fram till vakten, blev hjärndöd av hans ton, fick dra hem. Dessutom slarvade jag nästan bort Suadas studentmössa. Klant klant klant. Som tur var hittade de den där inne. Fråga inte.
Som sagt ska jag behålla värdigheten när jag tar studenten och firar det. Jag ska nog inte parta inne i Boden. Där är det odrägligt. Jag kan inte hjälpa att jag ser ner på många av dessa människor. Vilket är puckat då de förmodligen inte är fullt så hemska vid nyktert tillstånd. Men det är hela saken med att dricka för att bli full. Jag avskyr det. Huvva.
Först fick jag snylta på ettornas picknick (Linns wookie-cookies var inhumant ärkegoda), en aktivitet som ledde till ett vattenkrig i Sävast tre timmar senare. Jag, Henrik, Isak, Linnea och Louise kämpade för fullt i ca 45-50 minuter. Skitkul! Har inte haft vattenkrig på flera år... Nog för att jag, i min vita tröja, såg ut att ha medverkat i en wet t-shirt contest.
Drog hem, åt nudlar (första maten sen frukost), cyklade ut till Killingholmen. Väldigt dött festande; de andra drack och jag satt på stranden och såg på den vackra naturen i solens sköna ljus. När solen gick runt träden återvände jag till gruppen. Vi körde kubb. Vi vann. Vi grillade korv. Jag fick en. Vi åkte till nya platser. Förutom Nela och Ida med respektive, som stannade för att spela fotboll. Så vi var hem till Daniel för kisspaus, innan vi stegade iväg mot Kvarnängen (efter att jag cyklat till Statoil för att inhandla alkoholfri dricka, då Kioskbaren hade stängt).
Tröttnade fort på sällskapet (förutom Daniel, han var riktigt go), och följde därför med de nykomna Charissa och Suada till Bodensia. Stod i kö i... jo gode länge, och smärtsamt var det, ett galler skar in i min vänstra sida. Någon tjej gjorde nån sorts udda butt dance mot min stjärt, utan vetskapen att den var min. Och en kille fimpade på min axel. Annars var det trevligt. Typ. Kom fram till vakten, blev hjärndöd av hans ton, fick dra hem. Dessutom slarvade jag nästan bort Suadas studentmössa. Klant klant klant. Som tur var hittade de den där inne. Fråga inte.
Som sagt ska jag behålla värdigheten när jag tar studenten och firar det. Jag ska nog inte parta inne i Boden. Där är det odrägligt. Jag kan inte hjälpa att jag ser ner på många av dessa människor. Vilket är puckat då de förmodligen inte är fullt så hemska vid nyktert tillstånd. Men det är hela saken med att dricka för att bli full. Jag avskyr det. Huvva.
5 juni 2007
3 juni 2007
Vinröda gardiner
Vilken jävla helg alltså. Haradsdagen var ju helt underbar. Dokumentation över specific events finns på min Pixbox. Först av allt var ju vädret helt underbart. Inte ett moln på himlen under hela dagen, ja jag har fortfarande inte sett ett enda moln sedan fredag. Och en hel dag i solen, det märker man av på hudfärgen. Näsan röd som en kokad hummer, och helt vit runt ögonen av solglasögonen, det var mitt utseende på lördagkväll. Det blev smörjfest på söndagmorgon.
Jag och farsan gick som runt lite överallt och chillade (tog det lugnt, att ta det kallt var omöjligt). Vi tog en tur med helikopter-Janne och såg Harads med omnejd från ovan. 250 spänn per skalle, och det var värt varenda krona. Hela dan flög han haradsbor mm på en kort men o-så-beundransvärd resa, med bas nere på skolgården. Man hörde och såg honom lyfta därifrån med jämna intervaller när man stod uppe vid bilisten, samlingspunkten för dagen.
Britta hade slagit upp sitt tält, Byhåla, på bilisten-parkeringen. Två tält var det t o m, med scen och öppen plats mellan. Bland det bästa var självklart Svante Drake, en riktigt skön kille från Mariestad, numer bosatt i Stockholm och även innehavare av titeln Harads Ambassadör. Hans talang är, förutom att han är väldans trevlig, är att han kan muntrumma. Helt otroligt alltså! Ge killen en mic och du blir inte besviken, jag säger det bara.
Sen på kvällen var det hålligång i Byhåla. Den bästa Haradsdag-kvällen nånsin sa flera. På scen var följande personer:
Daniel på trummor, en Stockholmare som blev "uppraggad" i sista stund.
L-G Pekkari på elgitarr, Svartlåbo med grym musikförmåga, arbetar som musiklärare.
Håkan Engström på elbas, skittrevlig karl, killen som hemma göra musik till revyn varje år.
Matilda Engström på akustisk gitarr och sång, Håkans dotter, 14 år gammal, helt fantastisk tjej.
Magnus Nordlund på sång, en Rånebo som vann Sikta mot Stjärnorna för 10 år sen, asgrym kille alltså.
Tänk de här fem oerhört begåvade personerna tillsammans, med en förfriskad, närgånen publik som bara skrek efter undehållning framför dem. Hela Harads gungade. Jag stod nästan längst fram och dansade, sjöng och hade roligt. Inte för att jag hörde vad jag sjöng, fan, jag hörde inte ens när jag skrek. Högtalarna låg på för fullt och hela publiken vrålade av upphetsning. Det tjöt i mina öron när jag kom i säng kl 2 på natten. Då hade jag varit igång sen 9, och blivit upphämtad av pappa halv två. Det går inte att beskriva så roligt jag hade, och då var jag ändå helt nykter.
När "bandet" började spela var det ganska lugnt, till slut bad Mia att jag skulle bjuda upp henne till dans, så vi for upp tillsammans med några andra kvinnor som ville skaka loss. Varje gång de tog en paus, och det bytte till karaoke, då varvade man ner igen och väntade bara på att de skulle fortsätta. De var så bra att det var helt otroligt. De sista fem låtarna hade ingen av de kört tillsammans nånsin, och ändå satt de som en smäck. Nu har jag ont i hela kroppen nästan. Ryggen och nacken ligger värst till. Nacksmärtan kan härstamma från det intensiva headbangandet jag drog under Smoke on the Water. Magnus Nordlund är så briljant på att få igång folket, och ordna med allsång. Jag är väldigt hes idag. Eller när han började instruera "hoppa!" under en instrumental paus, då hoppade alla. Svante Drake var även upp under en låt, musikerna fick kompa när Magnus och Svante gjorde sitt eget race där framme. Fetgrymt.
Alltså, ju roligare man har under en dag, desto mer smärta har man dagen efter. De flesta mäter hur pass mycket smärta man har i huvudet, men jag mäter bara i resten av kroppen. Har jag huvudvärk har jag inte haft roligt.
Jag och farsan gick som runt lite överallt och chillade (tog det lugnt, att ta det kallt var omöjligt). Vi tog en tur med helikopter-Janne och såg Harads med omnejd från ovan. 250 spänn per skalle, och det var värt varenda krona. Hela dan flög han haradsbor mm på en kort men o-så-beundransvärd resa, med bas nere på skolgården. Man hörde och såg honom lyfta därifrån med jämna intervaller när man stod uppe vid bilisten, samlingspunkten för dagen.
Britta hade slagit upp sitt tält, Byhåla, på bilisten-parkeringen. Två tält var det t o m, med scen och öppen plats mellan. Bland det bästa var självklart Svante Drake, en riktigt skön kille från Mariestad, numer bosatt i Stockholm och även innehavare av titeln Harads Ambassadör. Hans talang är, förutom att han är väldans trevlig, är att han kan muntrumma. Helt otroligt alltså! Ge killen en mic och du blir inte besviken, jag säger det bara.
Sen på kvällen var det hålligång i Byhåla. Den bästa Haradsdag-kvällen nånsin sa flera. På scen var följande personer:
Daniel på trummor, en Stockholmare som blev "uppraggad" i sista stund.
L-G Pekkari på elgitarr, Svartlåbo med grym musikförmåga, arbetar som musiklärare.
Håkan Engström på elbas, skittrevlig karl, killen som hemma göra musik till revyn varje år.
Matilda Engström på akustisk gitarr och sång, Håkans dotter, 14 år gammal, helt fantastisk tjej.
Magnus Nordlund på sång, en Rånebo som vann Sikta mot Stjärnorna för 10 år sen, asgrym kille alltså.
Tänk de här fem oerhört begåvade personerna tillsammans, med en förfriskad, närgånen publik som bara skrek efter undehållning framför dem. Hela Harads gungade. Jag stod nästan längst fram och dansade, sjöng och hade roligt. Inte för att jag hörde vad jag sjöng, fan, jag hörde inte ens när jag skrek. Högtalarna låg på för fullt och hela publiken vrålade av upphetsning. Det tjöt i mina öron när jag kom i säng kl 2 på natten. Då hade jag varit igång sen 9, och blivit upphämtad av pappa halv två. Det går inte att beskriva så roligt jag hade, och då var jag ändå helt nykter.
När "bandet" började spela var det ganska lugnt, till slut bad Mia att jag skulle bjuda upp henne till dans, så vi for upp tillsammans med några andra kvinnor som ville skaka loss. Varje gång de tog en paus, och det bytte till karaoke, då varvade man ner igen och väntade bara på att de skulle fortsätta. De var så bra att det var helt otroligt. De sista fem låtarna hade ingen av de kört tillsammans nånsin, och ändå satt de som en smäck. Nu har jag ont i hela kroppen nästan. Ryggen och nacken ligger värst till. Nacksmärtan kan härstamma från det intensiva headbangandet jag drog under Smoke on the Water. Magnus Nordlund är så briljant på att få igång folket, och ordna med allsång. Jag är väldigt hes idag. Eller när han började instruera "hoppa!" under en instrumental paus, då hoppade alla. Svante Drake var även upp under en låt, musikerna fick kompa när Magnus och Svante gjorde sitt eget race där framme. Fetgrymt.
Alltså, ju roligare man har under en dag, desto mer smärta har man dagen efter. De flesta mäter hur pass mycket smärta man har i huvudet, men jag mäter bara i resten av kroppen. Har jag huvudvärk har jag inte haft roligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
