25 januari 2011

Lite eskapism i all ära

Blech. Jag har ingen energi, ingen manna, inget go. (Surprise Swenglish! Muhahaha...)

Man stiger upp, man äter frukost, man åker till jobbet, man jobbar, man kommer hem, man äter middag, man har några få timmars fritid innan det är dags att sova. Man blir trött helt enkelt. Vad skulle jag då kunna ge för Godsak idag? När jag inte idats leta upp något att dela med mig av?

Tja, jag kan tipsa om MovieBob. Han jobbar på The Escapist Magazine, där han har två shower varje vecka. Den ena är Escape to the Movies, där han recenserar nya filmer. Den andra heter The Big Picture, ganska nystartad, och där får han prata om vad han vill. Jag vill rekommendera MovieBob eftersom han är en vettig människa, han har sina åsikter som han står för, och han har belägg för fakta han läggar fram. Filmrecensionerna är väl som alla andra sådana, en pointer snarare än definitiv bu-eller-bä. The Big Picture är desto intressantare (även om EttM är intressant det med) för det är så spridda ämnen han tar upp, inom nördiga ramar förstås. Konspirationsteorier, serietidningar, GMO, rollspel, you name it.

Så gå och se MovieBob, och börja kolla in varje vecka efter nya avsnitt. Han är schysst. Peace out.

24 januari 2011

Bizarro

Hoppsan Kerstin! Förra veckan bara försvann. Om den någonsing fanns... *duhn duhn duhn*

Nya friska tag då. Det var en örgasm beställd. Den här veckans öregasm blir Amon Tobins egen Esther's (Ja, Amon Tobin som gjorde den psykstörda remixen på Machine Gun). Den är... annorlunda. Örgasm är väl att dra det på en fin linje, men den är borderline i alla fall. Tillräckligt för att tillfredsställa mig.



Spotify: Amon Tobin – Esther's

Och eftersom jag är en sådan awesome person lägger jag även till musikvideon här. Bland de bästa jag sett, helt klart. (Notera att det är en en minut lång inledning först. Se allt.)




Godnatt!

14 januari 2011

Balls

CASUAL FRIDAY FOR THE WIN YEAH YEAH BOO-YAH U-HUH PEACE!

...

Jag har ingen aning vad det där var.
Fredag äntligen, säger många. Inte jag. För jag jobbar heltid imorgon; hela långa lördagen. Men söndag ska jag sova gott...

Det finns en snubbe på Youtube. Visst, det finns många snubbar på Youtube, men den här snubben på Youtube är en speciell snubbe på Youtube. Han gör Din mamma. Han trollar. Han skämtar om sexism. Han recenserar viral videos. Han är Fake and Gay. Han är Ray William Johnson.

RWJ har en asrolig show kallad "Equals three" där han varje vecka visar tre youtubeklipp som gått "viral", alltså spridits över internet och fått enorma mängder visningar. Jag rekommenderar att kolla från början, så blir vissa skämt ännu roligare. (Man undrar annars vad fan squaids är...) Jag förstår att alla kanske inte har samma humor, men ge honom en chans och se några avsnitt. Det roliga är att han driver med precis alla, även sig själv. Om inte annat är det värt det bara för videorna. I tell you, the shit people do and post online...

Trevlig helg! Ny örgasm på måndag. Vi ses bortom gryningen.

13 januari 2011

When animals attack

Torsdag! You know what that means. It's Factoid Thursday! ^^ Yay!

Tyvärr är jag trött och jättetråkig. Jag har ingen idé vad jag skulle kunna skriva om idag, för jag har helt enkelt inte haft tid att tänka på det, med så mycket jobb den här veckan. Istället vill jag länka till en intressant sida jag hittade på måfå, eller rättare sagt en intressant artikel på en intressant sida.

Huvudsidan heter Cracked.com, och artikeln i fråga är en lista på läskiga sätt som olika djursamhällen organiserar sig på (deras ord). Till exempel chimpanser som för krig med varandra, mest tysta lönnmord (som gerillakrig, haha, fattaru, gerilla - gorilla - gerilla...... förlåt.) Eller varför inte fiskar som gör affärer med varandra? Jag vet, det mesta gränsar på allmänbildning och logiskt tänkande, men när man läser artikeln och verkligen tänker efter, och inser hur pass avancerade system dessa djur har utvecklat, så blir man ganska paff.

Läs den och bli hänförd över naturens awesomeness. Nu ska jag nog sova.

*Edit*
Vill göra ett tillägg i efterhand. Jag läste på lite mer om just chimpansers beteende på Wikipedia, och vill tipsa om den sidan också, det är mycket intressant läsning. Skrämmande blir det om man sedan kommer in på ämnet Travis, en mycket smart och snäll chimpans som växte upp hos ett par i Connecticut, där han flera gånger medverkade i TV. Han blev ca 14 år gammal innan han 2009 anföll och lemlästade en vännina till paret, Charla Nash, varefter polisen sköt ihjäl honom. Hon förlorade båda händerna, öronen, näsan, ögonen och stora delar av käken, men hon överlevde. Lagstiftningen kring innehavet av exotiska djur är idag mycket hårdare i USA.

12 januari 2011

Att sakta försvinna

Onsdag, dags för En Sång Värd Att Minnas. Denna vecka bjuder jag på Evanescence, med deras odödliga Immortal. (No pun intended actually.)


I'm so tired of being here
Suppressed by all my childish fears
And if you have to leave
I wish that you would just leave
'Cause your presence still lingers here
And it won't leave me alone

These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me

You used to captivate me
By your resonating light
Now I'm bound by the life you left behind
Your face it haunts
My once pleasant dreams
Your voice it chased away
All the sanity in me

These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me

I've tried so hard to tell myself that you're gone
But though you're still with me
I've been alone all along

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me

11 januari 2011

Thank you RWJ

JAG LEVER ÄN EN GÅNG!

Slut på jullovet nu. Äntligen. Jag hade planerat att fortsätta blogga igår redan, meeeen... jag sov bara två timmar på nattåget, och jobbade sen några timmar, och kom sen hem hyfsat mojsig i hjärnan. Så idag blir en dubbelmacka! Måndag och tisdag i ett. What more can you want?

Veckans Örgasm tänkte jag skulle vara riktigt fet, för att liksom kicka igång ab imo pectore 2011. Som en käftsmäll. Vilket är vad man kan ha fått om man blivit bestulen på sin bil. Som... Äh, skit vad långsökt. Här kommer Drive It Like You Stole It, med The Glitch Mob. EPIC. Jag valde den som årets första örgasm, inte bara för att den är riktigt fet, utan även för att det var den låten som gav mig idén till Veckans Örgasm. Det är nollan kan man säga, eftersom jag postade en amv här med denna låt i höstas, dock med en kortare version. Njut nu av fullversionen. Den är fantastisk.



Spotify: The Glitch Mob – Drive It Like You Stole It

*******

Tisdagens inlägg då. Fortfarande namnlöst. När det lugnat ner sig på jobbet kanske jag kan ta och få igång hjärnan igen och tänka ut ett lämpligt namn. Hur som helst, idag vill jag skriva om Ted Williams.

Ted Williams, 71 år gammal,  upptäckte tidigare i sitt liv att han hade en fantastisk röst, kusligt lik en "radioröst" eller vad man ska kalla det. Han gick t o m i skola för att utveckla sin röst. Dock är livet inte alltid lätt, och Ted utvecklade istället alkoholism och drogmissbruk, för att slutligen hamna på gatan där han kämpat sig fram och till och med lyckats hålla sig drogfri de senaste två åren. För mindre än två veckor sen förändrades det. Som andra hemlösa brukade han stå längs vägen med en kartongskylt för att tjäna ihop pengar till mat för dagen, men olikt andra hemlösa hade han en fantastisk "Golden Voice" att sälja till förbipasserande. In kommer youtubeanvändaren ritchey, som filmar Ted Williams och frågar lite om hur han hamnat där med tanke på den fantastiska rösten. Ritchey laddar upp videon till youtube. Inom 48 timmar har videon visats över 10 miljoner gånger, och Ted har kontaktats av Cleveland Cavaliers, vilka har erbjudit honom ett jobb med Rösten och gett honom ett hus. Allt inom loppet av två dygn. Här är vad CBS rapporterade om det.

Det här tycker jag visar vad en liten vänlig gest kan leda till. Ritchey ville bara visa världen denna röst, och vips hade han totalt förändrat mannens liv till något mycket bättre. Det enda som är synd med det här är att killen som filmade och laddade upp videon, ritchey, fick ta bort videon från youtube. Varför? För att när videoklippet dök upp på nyheterna, och sedan på nyhetsprogrammens youtubekanaler, då var det helt plötsligt innehållsrättsskyddat och ritchey bröt mot upphovsrättslagen. Which is kinda fucked up. Really fucked up.

Vi ses bortom gryningen.