31 maj 2009

Bite me, bite you


...är ett hyfsat album. Några låter (särskilt With Teeth) är riktigt bra. Inte Nine Inch Nails' bästa album (The Fragile) och inte det näst bästa heller (The Downward Spiral). Faktiskt klår det bara det senaste albumet, Year Zero, eller rättare sagt är de lika bra.

But I digress. Anledningen till bilden ovan är att jag och Malin nu ska se filmen vi köpte på Dollar idag, Teeth. Den har ett väldigt... talande... omslag. Den handlar om en tjej som har tänder i sin vazjihn (eller hur det nu stavas). Men kolla bilden här på IMDb, och tänk er en stor ros med cirklande tänder där titeln är and you get the point.

Godnatt!

Broken and bruised, of Boda Borg I want more

Åh så roligt det var i Skellefteå igår. Vi begav oss tidigt, jag, Malin, Elli och Walter. Vi for strax efter 9 och kom fram till 11. Först ut till Skelleftehamn för att hämta bokhyllan jag köpt. Lack, från Ikea. Det visade sig att den var större än vad jag trodde, så det blev väldigt trångt i bilen. Tur att vi bara var fyra, för en femte hade inte rymts. Men finns det hjärterum så finns det stjärterum!

Nästa stopp; Boda Borg! Yay! =D
Det var skitkul.Vi var där i nästan 5 timmar, och vi löste 6 quests, av 12 möjliga. Det var ändå inte så dålig statistik, eftersom det vanliga är 2 quests på 2 timmar, alltså en quest i timmen. Vi hade 1,2 quests i timmen. ^^ Teh Win.

Walter blev så sockerlåg att han snodde små mjölkförpackningar från fiket och hävde i sig en 3-4 stycken. Vi var ju då tvunga att åka pga akut hungersnöd. Max! Jag var lite less på burgare men det var det bästa alternativet.
Sen ut mot Skelleftehamn igen för att besöka Karin och Fredrik och deras barn. Deras hus var helt underbart fint. Så vill jag bo, typ. :) Och de gulliga små degusarna! Hälften chinchilla, hälften ekorre, de var skithäftiga. Jag höll i en, som snabbt klättrade runt mig och stannade på min rygg. "Han gillar ryggar," sa Theo skadeglatt.
Walter tog upp minstflickans pyttelilla gitarr och stämde den innan han började jazza på vilt.

Efter en fika var det dock dags att åka hemåt. Fram till Piteå sjöng vi sånger, och resten av vägen pratade vi väder. Kl 9 var vi hemma igen, och efter en montering hade vi äntligen en ny bokhylla. Den är skitsnygg.

Nu iväg till parentalerna för att överlämna Morsdagspresent! Bye bye.

29 maj 2009

Hylla & Beskylla: Humor

Hell, kamrater. Långt inlägg a'coming.
Jag vill börja med att Beskylla alla idioter som inte vet var gränsen går för vad som är okej att skämta om. För det finns en gräns, nånstans. Den må vara hårfin, och den flyttar på sig från person till person, men den finns där.

Visst finns det alltid någon som tar illa upp, vad man än skämtar om, men det mesta är ändå allmänt accepterat. Det finns alltså en allmän gräns, ett sorts allmänt medelvärde för vad som är okej att skämta om och inte. En Allmän humorgräns

Sen beror det ju på hur stor bredd man har. Den allmänna gränsen förflyttar sig från land till land, från kultur till kultur. Om man inte tar den globala allmänna gränsen, hela världens humorgräns.

Med den tanken i huvudet, låt oss använda oss av västvärldens Allmänna humorgräns (notera A:et), eftersom det är där (här) vi lever. Vad är okej att skämta om? Ja, nu när jag tänker på det så är nästan allting okej här i väst, så länge det görs på rätt sätt. För nu ska vi vara ärliga, vi (jag) skrattar åt mycket som egentligen är anstötande. Min humor är ganska brutal och makaber. Jag har skrattat åt emo-skämt, jude-skämt och synd-om-barn-skämt med samma hjärtlighet som åt andra skämt.
Så varför skrattar vi (jag) åt det? För att skämtet levereras på rätt sätt.

Är man skicklig och kan leverera sitt skämt på rätt sätt, som faktiskt är mycket svårt, så "får" man skämta om vad som helst. (Jag återkommer till det senare).
Gör man något fel blir skämtet dåligt. Det blir helt enkelt inte roligt. Gör man det riktigt fel, då passerar man den Allmänna humorgränsen, och skämtet blir direkt anstötande.

Som exempel tänker jag använda den aktuella kapningen av Facebook-gruppen "Stoppa övergrepp på barn", utfört av medlemmar på forumet Flashback.
Gruppen grundades för en tid sedan och i veckan hade den uppnått 85 000 medlemmar. Ganska mycket folk. I början av veckan, alternativt i förra veckoslutet, upptäcktes det att den blivit kapad. En massa människor lyckades få admin-rättigheter och de vanliga adminsen sparkades. Gruppens beskrivning ändrades till ett pro-pedofilibudskap.

Nu har vi alltså en grupp med 85 000 medlemmar som stödjer pedofili. Kul, tyckte de som gjorde det. Det är säkert jättemånga andra som tycker det med, men enligt min åsikt så passerade det här skämtet den Allmänna humorgränsen. Det allra viktigaste är följande forumtråd på Flashback, där förövarna diskuterar sitt dåd. Jag orkar inte dra upp all skit de sagt där, så jag rekommenderar alla intresserade att läsa själva. Och fort, jag vet inte om den kommer finnas kvar så länge till, det återstår att se. (Notera att jag inte läst hela tråden än, bara ca hälften.)
Visst, jag har skrattat åt pedofiliskämt, t ex på sidan som nämns nedan, men det var snyggt utfört. Det här var bara smaklöst och barnsligt. Vad Beskyller jag dessa människor för? Jag Beskyller dem för att förpesta internet ytterligare med sin onödiga närvaro.

En parentes är att en äkta pro-pedofiligrupp skapades pga denna kapning. De flesta medlemmar tror att det är ett skämt, men det är svårt att tro om man verkligen läser vad skaparen skriver.


Nu vill jag då Hylla den danska nätserien WulffMorgenthaler, för att den är så fördömt rolig att det inte går att förstå utan att själv läsa den. Klicka på länken. Do it. Men du, är du känslig eller lättstött kanske ett varningens ord är på sin plats; varning.

För att knyta ihop det med början av inlägget så kan jag säga att även mästare som WulffMorgenthaler gör fel ibland. Jag läste en stripp från arkivet en gång, en rätt harmlös stripp faktiskt, men i kommentarerna kallades WM för rasister. Jag fattade ingenting, tills jag läste en av skaparnas egna kommentar, som svar till någon som var lika konfunderad som jag var. De hade tagit bort den ursprungliga strippen samma dag som den publicerades och bett om ursäkt. De hade gått över gränsen, och märkte det inte förrän folk klagade.

Sånt händer, alla gör misstag, även de bästa. Vad är då skillnaden från Flashback-snubbarna? WM tog bort det stötande och bad om ursäkt för att de gick över gränsen. Det gjorde inte de andra. De skrattade åt det efteråt och tyckte att resten av världen var idioter. I rest my case.

Avslutningsvis så vill jag tillägga att exemplet ovan om WM är långt ifrån det enda där de kallats rasister. Nästan varannan stripp har ordet "racist" (eller en felstavning av det) bland kommentarerna. Typ en stripp där en vit familj sitter vid matbordet och pappan säger en sjuk sak. En kvinna skrev att det var rasistiskt att inte ha en asiatiskt eller mexikansk unge i familjen. Jag har inget att svara på det.

Ett annat tips på en nätserie som är rolig på ett får-jag-skratta-åt-det-här-sätt är Something Positive av Randall Milholland. Read it! ^^
Skellefteå, Boda Borg och en ny bokhylla imorgon! Bilder utlovade. Puss puss.

28 maj 2009

Dagens Visdomsord

Det finns två sorters människor;

de Jobbiga...

...och de Riktigt Jobbiga

27 maj 2009

To blogly go where no one has gone before

Lite snabb uppdatering bara. Ska sova snart, för det blev rätt sent igår. Jag, Walter, Bella och Frida åkte nämligen till Lule och såg Star Trek! Yay! ^^

Den var väldigt bra. Långt över mina förväntningar. Helt klart en film jag rekommenderar för alla, inte bara nördar, utan alla filmnjutare.

Jag har faktiskt aldrig sett varken ett helt avsnitt av Star Trek eller en hel film, men jag njöt kolossalt. Filmiskt sett var den mycket bra gjord, med en schysst, om än komplicerad, story. Den var gripande, rolig och spännande. Rakt in i mitt hjärta, och upp på min topplista. Fast det bästa var nog ändå hur vi fyra gjorde Vulcan-hälsningen(se nedan) ett antal gånger under filmen. Nördfaktor: Hög. ^^

En trevlig kväll, även om jag inte kom hem förrän 1 på natten, då min älskling sov djupt. <3

Live long and prosper!



















(Ps. Leonard Nimoy här ovan är väldigt lik min far har jag märkt.)

25 maj 2009

Sehnsucht

Jag känner att jag måste få tala ut om min stora längtan. Ja, jag har en stor längtan. Jag har många... hur säger man längtan i plural? Längtanar? Längtnar? Saker att längta efter. Det finns inget plural. Hursomhelst, jag längtar så mycket efter nästa sommar.

The summer of -10. Låter inte lika bra som summer of -69, så vi kan kalla det något annat.

European Summer. Nja. Intetsägande.

InterRailSummer kanske. Kan man förkorta till IRS, skatteverket i USA. Låter kanske tråkigt. Ämen pengar är roligt, så IRS får det bli.

Jag, Malin, Amanda och Elli ska göra europa osäkert. Vi ska tågluffa! ^^ Wohoo! Huzzah!!! Ska bli grymt roligt att se och uppleva allt som erbjuds där ute.
Jag har ju aldrig varit utomlands, så jag ser väldigt mycket fram emot det. (Jag vet, jag har varit i Finland, men varje gång någon frågar om jag varit utomlands och jag svarar "Finland" så får jag höra att det inte räknas. När någon säger att det räknas kan jag kalla det utomlands igen.)

OhmigawdOhmigawdOhmigawd. I'm so excited.

Vi kommer nog skapa en reseblogg som vi kan uppdatera på internetcaféer el dyl, jag tror inte någon av oss vågar ta med sin dator. :P
Awesome!

23 maj 2009

Bildextravaganza: Regn, blommor och kor!

Härligt regn här igår! Det gör under för naturfotografering, för vattnet gör färgerna så mycket klarare. Vattendroppar är mycket vackra dessutom, så närbilder på regniga blommor blir gudomligt fina.

Nu blev det inga regniga blommor, men lite splash från gårdagen och lite torra blommor från dagens solsken kan jag producera. Årets första naturliga blombilder! Vattenbilden är lite mörk, så jag ska ljusa på dem när jag kommer hem.


Idag tog Therese ut Hampus, den lille spjuvern. Lära sig äta gräs ska han också.

Se så vild han är. Som Ferdinand, fast gulligare.

Indian Warrior Princess Malin, and her trustworthy steed.

Här är efter att jag lugnade ner honom. Han drog iväg med mig en bit först. Fast sen tog jag av mig väskan och sparkade av mig båda skorna, och sedan sprang vi ut på ängen bakom i vild galopp.

Imorgon åker vi hem, blä för att köra så långt, men skönt att komma hem. Och jag har ju världens bästa sällskap. :) Älskar dig gumman.
Klart slut!

22 maj 2009

Hylla & Beskylla: Miljöhot och BSE

Åh så trött och däst man känner sig. Mycket har vi gjort idag. Först ut i fjöset, ja lagårn alltså, där det inte mockats på veckor. Staffan påstod att det var en vecka sen sist, men det kändes som betydligt mer.
Jag, Malin och hennes bonuskusin Emil började tappert kämpa i den yttre boxen, den med två tjurar.
Det tog oss tre en och en halv timme att tömma den på dynga. Normalt tar det en timme att ta yttre och inre boxen för två personer. Fattar ni hur mycket bajs det var! Låt mig förtydliga. När jag gick genom grinden vadade jag i skit så bara stövelskaftet syntes. Mina stövlar fastnade och gav ifrån sig ett obehagligt kletigt ljud när jag tog ett steg.
Till saken hör att jag är ganska känslig när det kommer till avföring. Jag har passerat och flyttat min gräns ett antal gånger under året som gått.

Nu hade det ju inte varit något problem om det inte vore för de två tjurar som kretsar runt boxen likt två tigrar, väntandes på att man ska sänka garden.
Den svarta med horn heter Den Onde. Eller, ja han har ett riktigt namn, men jag kallar honom Den Onde. Han är den snälla i duon. Den andra, den svartvita, han heter Markus. Han är den riktigt onda. Men det är bara mot mig han är ond. Han har något emot mig. Jag yttrade högt en liknelse där han var Dudley Dursley, jag var Harry Potter, och Malin och Emil var Petunia och Vernon. Innan Harrys 11-årsdag!

Därför vill jag Beskylla tjuren Markus för att vara Roten till All Ondska!

Ser ni illviljan i ögonen? Han är BOM; Bull Of Malice. ><

Veckans Hyllning blir en delad plats. Jag vill Hylla alla riktigt praktiska servicecentrerade CAS-projekt som utförs. Som konkret exempel tar jag Josefin och Fridas skräpplockning, en eloge till dessa miljömedvetna flickor!

Tyvärr hade jag ingen bild så jag googlade fram en söt flicka som plockar skräp, så får det symbolisera tjejerna. ^^


Det andra jag vill Hylla är att Markus ska slaktas i oktober! Muahahaha.... Jag önskar jag kunde vara här och se när han sakta töms på blod...
...
...
Blev det läskigt nu? Okej, jag skärper mig. Good riddance ändå.


P.S. jag lärde mig baka naanbröd idag. Eller lärde och lärde, det var inte så svårt, bara lite jobbigt. :P Det var gott, och Malins kyckling Tikka Masala var lika god. :)

21 maj 2009

Yxskaftkälen Deluxe

Nu har jag inte skrivit så mycket i veckan, men då reste vi ju ner till svärfamiljen igår, en fysisk och psykisk uttröttande sak. Att köra 50 mil alltså, inte att bo med svärföräldrarna. Just det.
Men Malin var så snäll och höll mig vaken på vägen med hela repertoaren av Jesus Christ Superstar.

Imorgon blir det indiskt igen. Naanbröd och Tikka Masala! Nostalgi... :) Icket att förglömma är att det även blir dags för den här veckans Hissa & Dissa. Fast jag funderar på att byta namn på det till något som är mindre... klyschigt. Hylla och Beskylla funderar jag på. Jag vet redan vad som kommer hyllas, och jag har en aning om vem jag kommer beskylla... Det har en del att göra med min nygrundade grupp på Facebook kan jag säga... The Fucker...

Going to bed with my darling now. So long!

19 maj 2009

Haru' cam?

Jag säger bara, det kommer bli synd om Europa nästa sommar. XD

18 maj 2009

India came and went

Vill bara säga en sak först; jag älskar dig Malin! Puss.

Lördagskvällen var underbar. Indienkvällen blev en succé! Vi var 18 personer på 19 kvadratmeter, minus köket och hallen, så trångt var det. Men finns det hjärterum så finns det stjärterum. :)

















Det roligaste med kvällen var nog att alla var utklädda. Malin sminkade mig med sin foundation och sitt puder så jag var The Indian Boy.
























Snygging! ^

Luften var som en äkta indisk opiumhåla. Osigt och luktande. Det var en salig blandning av rökelse, svett och Tikka Masala.
Vi åt och minglade (så mycket det nu gick att mingla på den lilla ytan), varpå vi såg Ringaren i Notre Dame, och slutligen ESC. Allt blir roligt med lite IB-analysering. ;) De flesta gick hem då, men flera stannade kvar för Singstar. Den första gästen kom strax före 16.oo och den sista gick hem kl 3.00. Krävande men kul.

















Det var supermysigt helt enkelt. Mer temafester! Tack alla gäster för erat trevliga sällskap!

15 maj 2009

Hissa & Dissa: Evangelion Demonica

Tänkte försöka införa Hissa & Dissa varje fredag. Den första blir en hybrid.


Änglar och Demoner, eller Angels and Demons som originalet (min version) heter.
Boken, skriven av kontroversiella författaren Dan Brown, är enligt min åsikt ett mästerverk. Da Vinci-koden var bra, visst, men den här är allvarligt talat en av de bästa böckerna jag någonsin läst.
Kan ha att göra med att jag älskar kvantfysik och sådant, så antimateria är ju då The Shit enligt mig. Plus att jag har en viss aversion mot organiserad religion...

En del av kritiken mot boken tycker jag är malplacerad, t ex det med ambigrammen. Robert Langdon påstår att inte ens med de modernaste datorerna har man lyckats skapa ett Illuminati-ambigram, vilket kritiker säger är orealistiskt, att det har man visst gjort. Faktumet kvarstår att ambigrammen finns med som bilder i boken. Det är väl klart som korvspad att de har återskapats, men ser dem ju när man läser boken!

Jag vill hissa Angels and Demons för att den är spännande, väldigt välskriven, och mycket lärorik. En eloge till Dan Brown!

Samtidigt vill jag Dissa (med stort D) filmen Angels and Demons. Malin tyckte den var bra (dock var hon aningen missnöjd med omkastet i slutet) så för den oinvigde är den garanterat sevärd.
Men har man läst boken, då suger filmen hästballe. Ursäkta språket men jag känner mig så besviken! Det var Låt den rätte komma in all over again, för precis som i den filmen har de tagit bort en huvudkaraktär, förändrat händelser och generellt tagit bort det som var bra med boken. Jag blev snuvad på konfekten i oktober, och nu blev jag det igen i onsdags. Jag är djupt besviken. Major diss!

Nu vet jag vad jag ska göra, jag ska lägga till en Black List på min blogg. Och de första som hamnar där blir David Koepp och Akiva Goldsman, screenplay writers. This will not be forgotten.









Ängeln: Dan Brown
Demonen: David Koepp and Akiva Goldsman combined

Students of the land, Unite!

Vi har startat en grupp på Facebook, Malin och jag. Eller hon egentligen, jag är bara admin. Den heter Alla som är emot de nya reglerna gällande IB-programmet

2007 togs beslutet att reformera antagningen till svenska högskolor. Alla elever delas in i kvotgrupper, där man delas in i passande grupp, och där meritpoäng spelar stor roll.
Kvotgrupp 3 ska bestå av utländska elever OCH svenska IB-studenter.
Detta betyder att alla IB-studenter, som generellt sett har högre betyg än övriga studenter, kommer slåss mot varandra om platserna istället för att få förtur före övriga studenter med lägre betyg.

Många IB-elever kommer inte komma in på högskolan för att de inte ryms i sin egen kvotgrupp, samtidigt som jättemånga svenska elever kan valsa sig genom gymnasiet och få förtur till högskolan. De nya reglerna kommer träda i kraft hösten 2010.

Absurt är bara förnamnet. Läs här när NSD intervjuade Malin & CO på skolan igår. På Facebookgruppen finns även flera länkar till Svenska Dagbladet. Vi har i skrivande stund 285 medlemmar i gruppen, vilket är mer än vad vi vågade hoppas på.

14 maj 2009

ReStart 2.0

Jag heter Martin.

Jag bor i Norrbotten. Isande kyla eller stekande värme. Eller bara grått.

Jag befinner mig i gränslandet mellan kille och man. The Twilight Zone of manhood.

Jag kan vara väldigt barnslig, och jag kan vara väldigt mogen.

"Man slutar inte leka för att man blir vuxen, man blir vuxen för att man slutar leka."
Jag älskar att leka, men jag vill vara vuxen. Vad väljer man? Det alla andra vill, eller det ens hjärta vill?


Men mitt liv är inte bara mitt.

Jag är kär. Jag har varit kär sen över ett år tillbaka. Nu i vår flyttade vi ihop. Jag delar mitt liv med Malin.

När jag ser på henne blir jag lycklig. Jag är beroende. Hennes leende är mitt hasch, och hennes tårar är mina rakblad.

Jag har vuxit så oerhört mycket som person under det senaste året. Året med Malin. Och ändå har jag så långt kvar.
Så vad gör jag? Stay the course, or stop to smell the flowers?

13 maj 2009

The Second Coming

It's coming...

From yesterday...

It's coming...