25 november 2010

Unstoppable

Idag kom jag hem för ca 45 minuter sen. En lång dag alltså, eftersom det tog 12 timmar från det att jag lämnade hemmet till hemkomsten ikväll. Jobbet höll på ganska länge, och jag insåg därmed att jag inte skulle hinna hem och äta om jag ville på Poetry GangBang till 19.30, så det blev en macka på Subway i city. Sen till Fridhemsplan och ner i biljardpuben Snookers källare. Det var 10 poeter som tävlade där, både nykomlingar och veteraner, vissa skitbra, vissa mindre bra. I överlag var det en härlig kväll, även om jag knappt kände någon och inte hade någon att prata med före och efter uppträdandena, mest tack vare avslutet.

Det var en tävling, så vi i publiken skulle naturligtvis rösta. Till finalduell gick två av de fyra poeter jag gillade mest, Evy som var äldst, och Adam som var bland de yngsta. Jag gav Adams dikt tio poäng. Den handlade om alla saker som irriterar oss i vardagen, stora som små. Mest små. Hans finaldikt handlade om småbarnen som han upptäckt ämnar ta över världen, och ingen annan ser det. Awesome! För att rösta på en finalist skulle man skrika "gangbang" åt den man gillade mest. Den som fick högst decibel vann. Det var så jämnt så vi fick skrika två gånger. Jag skrek mig hes, men Adam vann med viss marginal och gick därmed vidare till finalen. Så underbar känsla, det var som om jag själv vunnit. Vilket jag hoppas på. Jag kommer nämligen tävla själv nästa vecka eventuellt. Jag anmälde mig till värden, Patrik El-Hag, och han skulle kontakta mig i veckan. Jag måste slipa till något bra till nästa torsdag alltså. Två sake, ifall jag faktiskt kommer till finalduell. Sedan, lördagen den 18 december, är det final. Och en summa pengar står på spel. Jag har inga förhoppningar om att vinna hela alltet, men med kämpaglöd kan jag ta mig till finalen i alla fall, jag har två försök på mig.

Det var min kväll, och jag behövde bara få ut det. Jag log hela vägen hem, på tunnelbanan såväl som på bussen. Min slutsats efter dagen är, vilket jag skrev på facebook i väntan på tåget, att jag älskar att bo i en stad som LEVER. Så mycket kultur, och så mycket att göra. Precis i min smak. Nu följer ett bloggrelaterat meddelande. Jag har skrivit ihop ett schema nu för många måndagar framöver. Varje måndag kommer jag nämligen utnämna veckans örgasm. Det är ÖRgasm, inte orgasm. Den första var väl förra veckan, men idén kom i måndags när jag la upp en länk till How To Be Eaten By A Woman. Kanske även en spotifylänk utöver youtubefilmen?

Nu har jag sett Wheezy Waiter och läst om binära prefix. (Check it out, it's quite geeky and awesome.) Kolla gärna in min andra blogg, Studio Wiklund; jag har börjat uppdatera med helt nya skapelser. Tack till Marika och Carro för era förslag på vad Jean-Pierre Palenski kan ha skrivit i min bok. Jag tror det lutar åt Carros förslag, "Hoppas du tycker om mina enkla verser", något i den stilen i alla fall. Dock var inget av förslagen särskilt roliga, så ingen kaka åt er, tyvärr. Tack och god natt!

2 kommentarer:

Marika sa...

Jo, jag såg hennes kommentar sen och ba: Aah... Kej. =P

Jag behöver inte dina kakor! Jag har egna. X( (Jag är inte sur på riktigt, jag bara gjorde en sådan smiley. =P)

Martin sa...

Haha, förstår det. :)

Okej! Fine! Haru egna kakor kan du gott nöja dig med dem. Hmph. X(

Ahahaha... (Jag är inte heller sur på riktigt, jag bara gjorde ett sånt där utbrott.)